måndag 19 september 2011

Yrke: Povel Ramel - inte en biografi

"Det är dags nu! Och ni, ni bara sitter där, utan att ha en aning om vad som håller på att hända!" Så bullrade Martin Ljung i en monolog under Knäppupps glansdagar. Och nu är det dags för den stora boken om Povel Ramel och Knäppupp. Staffan Schöier och Stefan Wermelin tar er med på en tripp genom en sextioårig artistkarriär under rubriken Yrke: Povel Ramel.

Det var så Povel brukade skriva på myndighetsblanketterna. Hans jobb var att vara Povel Ramel med en lustig hatt, ett par glasögon och gluggen mellan framtänderna som logotyp. På skiva, i radio, på scenen, i tältet, på krogen, i tv gjorde han sitt jobb och roade generationer. I de flugiga tidernas begynnelse, för alldeles förtvivlat länge sedan, delade han dem, på både längden och tvären. Uppslagen var så galna att folk trodde att han faktiskt satt på hispan vartannat år. Men icke så, istället var han ute och reste i världen, vilade upp sig och hämtade hem nya uppslag till låtar, monologer och sketcher.

Knäppupp AB var absolut störst i branschen och Povel Ramel var en av de starkast lysande svenska stjärnorna under 1900-talet. Hade han varit en världsstjärna skulle han nog ha talat ett annat språk, eller tvärtom. Ja, ni förstår nog. "Ska det vara så svårt att förklara en så enkel sak, Måste man sjunga?" Runt honom fanns bland många andra Alice Babs, Brita Borg, Gunwer Bergkvist, Yngve Gamlin, Beppe Wolgers, Lars Ekborg, Wenche Myhre. Här är berättelsen, här är bilderna. Det är dags nu!

"Kärleksfullt och engagerat" skriver Peter Viktorsson i en recension i Sundsvalls Tidning. Läs den här.

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Inga kommentarer: