måndag 27 oktober 2014

Jo Nesbø: Sonen

Sonny Lofthus är en professionell syndabock. Han erkänner andras brott och sonar deras fängelsestraff mot dagliga heroindoser. Han har suttit på Norges mest flyktsäkra fängelse i tolv år när han får höra något som förändrar allt. Sonny rymmer från fängelset. Och han har mycket att hämnas.

För Sonny kom livet att förändras när han var sexton år och hans far en av de bästa brottsutredarna någonsin sköt sig själv till döds. Fadern efterlämnade ett brev där han erkände att han var i händerna på heroinligor och människohandlare. Sonny liv rasade samman och han blev narkoman.

I Sonen skildrar Jo Nesbø än en gång ett Oslo i de mörkaste toner, där de mäktiga inom politik, näringsliv, polis och domstolar sätter sig över lagen.

Jo Nesbø är en av världens mest lästa kriminalförfattare. Han har sålt 23 miljoner böcker över hela världen och har toppat New York Times bästsäljarlista. Han har bland annat skrivit den internationella succéserien om Harry Hole och barnböckerna om Doktor Proktor.

Sonen är Jo Nesbøs tolfte thriller.

Jo Nesbø är den framgångsrike börsmäklaren som sadlade om till författare. Vid sidan av författarskapet är han även sångare i rockbandet Di derre, vars skivor klättrar på topplistorna.

I sitt hemland Norge är Jo Nesbø den absolut störste kriminalförfattaren genom tiderna och han blir alltmer populär för varje ny bok. Sammanlagt har Jo Nesbøs böcker sålt i över 25 miljoner exemplar världen över. Böckerna om Harry Hole har sålt mer än en miljon exemplar bara i Norge och är översatta till tjugofem språk. 2013 inledde han som etta på topplistorna i Sverige, England och Tyskland.

Men framgången sträcker sig långt utanför Norden. I både USA och Storbritannien har han uppmärksammats med strålande recensioner och stora kampanjer. I dag räknas han som ett av de stora internationella namnen inom genren.

Bibliografi:
Böckerna om Harry Hole:
Polis, norsk originalutgåva 2013, svensk inbunden utgåva 2013
Gengångare, norsk originalutgåva 2011, svensk inbunden utgåva 2012
Pansarhjärta, norsk originalutgåva 2008, svensk inbunden utgåva 2010
Snömannen, norsk originalutgåva 2007, svensk inbunden utgåva 2008
Frälsaren, norsk originalutgåva 2006, svensk pocketutgåva 2007
Djävulsstjärnan, norsk orginalutgåva 2003, svensk pocketutgåva 2007
Smärtans hus, norsk originalutgåva 2002, svensk pocketutgåva 2007
Rödhake, norsk originalutgåva 2000, svensk pocketutgåva 2007
Kackerlackorna, norsk originalutgåva 1998, svensk pocketutgåva 2007
Fladdermusmannen, norsk originalutgåva 1997, svensk pocketutgåva 2007

Fristående böcker
:
Sonen, norsk originalutgåva 2014, svensk inbunden utgåva 2014
Huvudjägarna, norsk originalutgåva 2009, svensk inbunden utgåva 2011

Barnböckerna om doktor Proktor:
Doktor Proktor och den stora guldkuppen, norsk originalutgåva 2012, svensk inbunden utgåva 2013
Doktor Proktor och världens undergång. Kanske., norsk originalutgåva och svensk inbunden utgåva 2010
Doktor Proktors tidsbadkar, norsk originalutgåva 2008, svensk inbunden utgåva 2009
Doktor Proktors pruttpulver, norsk originalutgåva 2007, svensk inbunden utgåva 2009

Steve Sem-Sandberg: De utvalda

På kliniken Spiegelgrund, en del av det stora sjukhuskomplexet Steinhof i Wien, placerades mellan 1940 och 1945 sådana barn som de nazistiska myndigheterna stämplade som överflödiga: föräldralösa, socialt missanpassade eller "rasmässigt degenererade". Svaga och svårt sjuka barn blev avlivade. I sin roman om detta mikrokosmos i det nazistiska Europa, följer Steve Sem-Sandberg framför allt två personer, en av de intagna, Adrian Ziegler, och en av de ansvariga sköterskorna på kliniken, Anna Katschenka, var och en ohjälpligt deformerad av omständigheterna.

De utvalda är ett nytt kapitel i Steve Sem-Sandbergs pågående roman om Europa under andra världskriget. Om döden för de fattiga i Lódź var regeln, blev överlevandet för de som räddades från Spiegelgrund ett livslångt undantagstillstånd.










Recension
En faktabok och en roman:
Wendy Lower: Hitlers furier. Tyska kvinnor i förintelsens tjänst (Läs mer om boken här)

Steve Sem-Sandberg: De utvalda

Två relativt nyutkomna böcker kan med fördel läsas parallellt. Den ena är en vetenskaplig faktabok, skriven av en kvinnlig historieprofessor med lättfattligt språk. Den andra boken är en roman av en svensk skönlitterär författare, tillika Augustnominerad. Romanen bygger på framforskade fakta, men har romanens form och kompletterande fantasi. Likheten består i att de skildrar mord och död under andra världskriget, en tid då Hitlers idéer om över- och undermänniskor härskade i Tyskland och annekterade geografiska områden. Man kan spåra höga ambitioner hos båda författarna att skapa en känslomässigt förankrad förståelse för vad som egentligen hände under förintelsen. En likhet är också att skildra kvinnors engagemang och delaktighet i sadismen och maktfullkomligheten. Kvinnorna tog egna beslut, exempelvis som sjuksköterskor på behandlingsinstitutioner. Steve Sem-Sandberg har förlagt sin roman främst till Österrike, där vi får följa en pojke stämplad som ”tattare”, medan Wendy Lower undersöker förhållandena i Central- och Östeuropa. Hon tränger in i de kvinnliga förrövarnas liv och skildrar dem i såväl bild som text.

För den läsare som vill, vågar och orkar sätta sig in i denna del av historien, rekommenderas dessa två böcker. Kunskap är inte alltid lätt att bära. Såväl rena faktaböcker som romaner kan vara på gränsen till det outhärdliga. Efter läsningen kan dock en slags lättnad inträffa, mer tillfredställande än bortvändhet och förnekelse.

Sundsvall 2014-10-27
Ingalill Eriksson

Wendy Lower: Hitlers furirer

De uppgifter som läggs fram i den här boken är så chockerande att de på ett avgörande sätt utmanar den bild som tidigare funnits av kvinnornas roll i Tredje riket. I takt med nazisternas expansion i öst kom så många som uppåt 500 000 tyska kvinnor att hamna i situationer där de kom i kontakt med, och i vissa fall blev delaktiga till, övergrepp och folkmord.

I Hitlers furier beskrivs hur en moraliskt förlorad generation av unga kvinnor, som fötts in i besegrat och fattigt Tyskland, sveptes med i den nationalistiska yra som följde i spåren av det framväxande nazistpartiet. Det blev ett politiskt uppvaknande som slutade i massmord. För dessa kvinnor sjuksköterskor, lärare, sekreterare, fruar och älskarinnor lockade de erövrade områdena i öst med utsikter till karriär, äktenskap och äventyr. Men ingen kunde ana vilka ohyggligheter de skulle komma att bevittna och själva bli delaktiga i.

Med utgångspunkt i tjugo års omfattande studier, tillgång till sovjetiskt arkivmaterial och ögonvittnesskildringar, presenterar Wendy Lower här övertygande bevis för att många av dessa kvinnor inte bara var byråkratiska skrivbordsslaktare eller stödjande fruar till mördande män. De plundrade och trakasserade judar i Polen, Ukraina och Vitryssland på egen hand. De deltog av fri vilja i mördandet av civila.

I boken skildras för första gången ett antal av dessa kvinnors livsöden och läsaren konfronteras med sanningen att inte bara män hade en aktiv del i Förintelsen, och att detta är något som det hållits tyst om i över sjuttio år.

Författaren är professor i historia och rådgivare till U.S. Holocaust Memorial Museum.

Recension

En faktabok och en roman:
Wendy Lower: Hitlers furier. Tyska kvinnor i förintelsens tjänst
Steve Sem-Sandberg: De utvalda, (Läs mer om boken här)

Två relativt nyutkomna böcker kan med fördel läsas parallellt. Den ena är en vetenskaplig faktabok, skriven av en kvinnlig historieprofessor med lättfattligt språk. Den andra boken är en roman av en svensk skönlitterär författare, tillika Augustnominerad. Romanen bygger på framforskade fakta, men har romanens form och kompletterande fantasi. Likheten består i att de skildrar mord och död under andra världskriget, en tid då Hitlers idéer om över- och undermänniskor härskade i Tyskland och annekterade geografiska områden. Man kan spåra höga ambitioner hos båda författarna att skapa en känslomässigt förankrad förståelse för vad som egentligen hände under förintelsen. En likhet är också att skildra kvinnors engagemang och delaktighet i sadismen och maktfullkomligheten. Kvinnorna tog egna beslut, exempelvis som sjuksköterskor på behandlingsinstitutioner. Steve Sem-Sandberg har förlagt sin roman främst till Österrike, där vi får följa en pojke stämplad som ”tattare”, medan Wendy Lower undersöker förhållandena i Central- och Östeuropa. Hon tränger in i de kvinnliga förrövarnas liv och skildrar dem i såväl bild som text.

För den läsare som vill, vågar och orkar sätta sig in i denna del av historien, rekommenderas dessa två böcker. Kunskap är inte alltid lätt att bära. Såväl rena faktaböcker som romaner kan vara på gränsen till det outhärdliga. Efter läsningen kan dock en slags lättnad inträffa, mer tillfredställande än bortvändhet och förnekelse.

Sundsvall 2014-10-27
Ingalill Eriksson

Lars Kepler: Stalker


Lars Kepler är på gång, äntligen. Det har varit en lång väntan efter Sandmannen, men nu kan nedräkningen börja! Stalker, den femte Joona Linna-boken släpptes den 24 oktober. Väntan är äntligen över, Joona är tillbaka!

För nio år sedan dömdes prästen Rocky Kyrklund till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt mord. Själv minns han ingenting. Efter en svår olycka har han återkommande blackouter.
Samma sommar som hans återanpassning till samhället påbörjas, skickar någon en filmsekvens på en kvinna i ett fönster till polisen. Nästa dag hittas kvinnan död i sitt hem. Det är inte bara det bestialiska våldet som leder tankarna till Rocky Kyrklunds gamla mord. En ny film kommer till polisen. Ingen förstår vad som händer och Joona Linna är försvunnen sedan mer än ett år. Nästan alla tror att han är död. Nästan alla.






Alexandra och Alexander Andhoril, vi såg fram mot att möta er på Svenska Decarfestivalen i Sundsvall i år, men så blev det inte! Men ni är välkomna i början av nästa år i stället.

torsdag 23 oktober 2014

Thomas Eriksson: Vedergällning

En man i en skottsäker glasbur i en rättssal. Han har anmält sig själv för grova brott, han ska sköta sitt eget försvar och är tämligen säker på att han inte kan dömas. Det är ett oerhört märkligt rättsfall. En annan man i häkte i väntan på rättegång. Åtalspunkterna är många och spektakulära, och polisens femtiotusensidiga förundersökning är gedigen. Ingenting får gå fel, absolut ingenting, och därför kallar polisen in beteendevetaren Alex King som extra resurs. Men rättegången skjuts upp gång efter annan när den åtalades advokater mördas en efter en. Till slut verkar ingen längre vilja ta sig an hans fall. Ett gigantiskt hål i det svenska rättssystemet har uppenbarat sig. Vad gör man med en mördare som inte går att döma? Och en som ingen vill försvara?










Recension 2014-10-23
Fjärde och fristående boken i thrillerserien om beteendevetaren Alex King.
En man sitter i häkte i väntan på rättegång, åtalspunkterna är många och polisens förundersökning har varit enorm. Så skjuts den åtalades advokat till döds, en ny tillsätts som också blir mördad. Rättegången skjuts upp och man letar febrilt efter en tredje advokat.
Polisen kallar in Alex King som får i uppdrag att ta reda på vem som ligger bakom advokatmorden. Någon vill inte att den åtalade ska få en försvarare. När så den tredje advokaten blir mördad blir det kalabalik och mediedrevet går. Polisen står handfallna, man har aldrig upplevt något liknande tidigare. 
Spänningsfaktorn är hög, intrigen klurig. Slutet blir en riktig nagelbitare.
Den får 4/5 i betyg.

Monica / Vängåvans pensionerade kulturtant.

Hjort/Rosenfeldt: Den stumma flickan

En familj hittas mördad i sitt hem och Sebastian Bergman och Riksmord kallas in. Det är en komplicerad mordutredning och trycket ökar då den ende misstänkte hittas mördad, skjuten med samma vapen som familjen.
Det finns ett vittne till mordet på familjen. Den tioåriga Nicole har varit på besök hos sina kusiner, och hennes fotspår försvinner in i den stora skogen bakom huset. Nu gäller det att hitta henne innan mördaren får reda på hennes existens.
Nicole återfinns men är så traumatiserad att hon inte längre pratar. Det enda hon gör är att rita. Teckningarna talar sitt tydliga språk. Hon har sett mördaren.
För Sebastian blir den stumma Nicole en stor utmaning. Hon påminner om hans egen dotter som han förlorade i tsunamin, och han blir besatt av att försöka läka hennes inre. Samtidigt har mördaren fått vittring på var hon befinner sig.
I "Den stumma flickan", den fjärde boken om Sebastian Bergman, visar Hjorth/Rosenfeldt återigen sin fantastiska förmåga att skapa intriger med både psykologiskt djup och hög spänning.





Recension 2014-10-23
Boken börjar med att en familj mördas i hemmet, skjuts ihjäl, mamma, pappa och två små barn. Den lokala polisen förstår att de behöver hjälp och snabbt är Sebastian Bergman och Rikskommissionen med Vanja och Torkel i spetsen på plats.
Ganska snart förstår man att det funnits en femte person i huset, ett barn, som överlevt och nu är på flykt undan mördaren och det fruktansvärda flickan blivit vittne till. Så börjar sökandet efter flickan, polisen för att få klarhet i vad som hänt och mördaren som med alla medel vill tysta vittnet.
Den osympatiske deckarkaraktären har sina egna demoner att slåss emot. Han är sexmissbrukare och avverkar kvinnor på löpande band. Han är en mästare i att ljuga och bedra. Så blir han motvilligt engagerad i sökandet efter flickan. Ett engagemang som han inte känt på många år.
Boken är oerhört rafflande, en riktig bladvändare. Som läsare tror man att nu kommer uppgörelsen. Då dyker en annan vändning upp och man forslas vidare i berättelsen i ett rasande tempo. 
Den klart bästa i serien om Sebastian Bergman, jag väntar med spänning på del fem.
Den får 4/5 i betyg.

Monica / Vängåvans pensionerade kulturtant.

Véronique Olmi: Vi var skapta för lycka

Vid sextio års ålder har Serge allt han någonsin drömt om: ett välbetalt jobb, två välartade barn och en vacker och betydligt yngre fru. Så när den jämnåriga Suzanne kommer till huset i Montmartre för att stämma sonens piano, är Serge helt oförberedd på den omtumlande påverkan hon kommer att ha på hans liv. Hur kan en rätt alldaglig och dessutom redan upptagen kvinna i hans egen ålder väcka så starka känslor hos Serge? Och hur kommer det sig att det är för Suzanne han kommer att berätta det som han hela sitt liv hållit hemligt, till och med för sin egen familj?

Véronique Olmi skildrar en drabbande passion och undangömda, ångestfulla sanningar i en subtil och melodisk prosa. Vi var skapta för lycka är en vacker och lågmäld berättelse om två människor som hittar varandra, och sig själva, mitt i livet.
Véronique Olmi, född i Nice 1962, skrev många uppskattade teaterpjäser innan hon publicerade sin första roman "Bord de mer" 2001, som belönades med Prix Alain-Fournier. "Vi var skapta för lycka" är hennes tionde roman och den första att översättas till svenska.





Recension 2014-10-23
Ännu en läsupplevelse från bokförlaget Sekwa. Förlaget som översätter det bästa ur den franska litteraturen till svenska.
Boken handlar om Suzanne som är pianostämmare, hon är i 40:års åldern och gift med Antoine.
Serge som är i 60:års åldern, han har ett företag i mäklarbranschen, gift med Lucie som är mycket yngre, en vacker kvinna som pryder hans hem tycker han. De har två barn.
Så av en slump träffas Suzanne och Serge. Han känner att han måste ha henne, egentligen förstår han inte varför, hon är inte vacker som hans fru utan ganska alldaglig, hon är kortväxt med breda höfter. De inleder ett kärleksförhållande som är väldigt passionerat. Men Serge har en mörk hemlighet från sin barndom, något som förföljt honom och gett honom mardrömmar genom hela livet. Något som han tigit om för sin unga fru.
Nu vill han att Suzanne ska få veta vad han burit på i alla år, hon vill egentligen inte men hon lyssnar och detta kommer att förändra deras hemliga förhållande. 
En bok om kärlek och passion, men också om smärtsamma upplevelser, och om att mitt i allt hitta sig själv, mitt i livet.
Jag ger den 4/5 i betyg

Monica / Vängåvans pensionerade kulturtant.

Lena Andersson: Utan personligt ansvar

Ester Nilsson är tillbaka. Och hon har inte lärt sig någonting.

Fem år efter Hugo Rask träffar Ester skådespelaren Olof Sten. Redan vid det första mötet känner hon igen sin kropps reaktion: hon håller på att bli handlöst förälskad. Olof gör ingen hemlighet av att han är gift med Ebba Silfversköld, men börjar samtidigt träffa Ester. De inleder en relation, som samtidigt inte är en relation enligt Olof. För han är ju gift, och säger sig inte ha några planer på att lämna Ebba. Men vad gör han då hos Ester?

Ester köper en bil så att hon kan köra Olof kors och tvärs över landet, till teaterföreställningar och kärleksmöten. Somrarna blir outhärdliga för Ester, för på sommaren umgås gifta män med frun. Ester Nilsson har blivit älskarinna.
Men Olof Sten är märkligt ambivalent och hoppet om att han ska lämna, det finns där.

Utan personligt ansvar är den fristående fortsättningen på Egenmäktigt förfarande. Med skarp blick och mycket humor tar sig Lena Andersson denna gång an älskarinnans roll i vår kultur och de djupt rotade föreställningar som styr tresamheten.



Läs mer om hennes föregående bok, Egenmäktigt förfarande, här.

Lena Andersson var gäst på Bokens Afton våren 2014 och berättade om sin tidigare bok, tillsammans med Majgull Axelsson.

Planen är att Lena Andersson kommer som gäst på Bokens Afton vintern 2015.

Björn Ranelid: Kärleken och de sista människorna på jorden

Så signerar Björn Ranelid sina böcker
Stockholm ligger i ruiner. Döda människor flyter i vattnen, bråte hopas på gatorna, skadade människor syns överallt. I denna katastrofdrabbade stad går Björn Ranelid och hans barnbarn Ryder Jackson. De har ingen möjlighet att ta kontakt med sina anhöriga. De sover i ett bergrum inne i Mariaberget och var eller varannan dag går de till Jakobs kyrka, där mat till de nödställda delas ut.

Björns uppgift är att ta hand om barnbarnet, se till att han överlever och hålla honom på gott humör. Därför berättar Björn ljusa minnen från sin egen barndom. Människornas namn och namn på platser i staden är också autentiska.

Trots förödelsen finns det ljuspunkter. En kör sjunger i kyrkan och en orkester spelar i operahuset. I slottets östra flygel, som inte har rasat, startas en skola. Människor visar barmhärtighet.

Björn och glad kund vid hans senaste besök

Med andra ord: de grundläggande värdena återupprättas. Konsten, musiken och det talade ordet överlever. Människorna lyssnar på varandra. Ansikten, möten, blickar betyder något. Och kärleken förstås. Det handlar om att återerövra det fundamentala när civilisationen har krackelerat.

Kärleken och de sista människorna på jorden är något aldrig skådat, en apokalyps med självbiografiska inslag. Björn Ranelid spänner sin inlevelseförmåga till bristningsgränsen och uppfinner ett språk och en värld utan förebilder.

Björn Ranelid är gäst på Bokens Afton, tisdagen den 11 november, kl 18.30.Biljetter (100 kr) finns i kassan.

måndag 20 oktober 2014

Nominerade till Augustpriset 2014

Skål för Kristina Sandberg och övriga nominerade till Augustpriset! Nu skyltar vi med alla nominerade författares böcker!

Titeln Årets svenska skönlitterära bok kommer att gå till ett av följande verk: "Ett så starkt ljus" av Lyra Ekström Lindbäck, "Beckomberga. Ode till min familj" av Sara Stridsberg, "Alkemistens dotter" av Carl-Michael Edenborg, "Ma" av Ida Börjel, "Liv till varje pris" av Kristina Sandberg samt "De utvalda" av Steve Sem-Sandberg.

Dessa böcker kan bli Årets svenska barn- och ungdomsbok: "Vi springer" av Joar Tiberg och Sara Lundberg, "Tilly som trodde att..." av Eva Staaf och Emma Adbåge, "Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn" av Malin Axelsson och Klara Persson, "Mördarens apa" av Jakob Wegelius, "Vi är vänner" av Eva Lindström samt "Nu leker vi den fula ankungen" av Barbro Lindgren och Eva Lindström.

Årets svenska fackbok blir någon av följande titlar: "Naturlära" av Lars Lerin, "Plundrarna: Hur nazisterna stal Europas konstskatter" av Anders Rydell, "Erik och Margot: En kärlekshistoria" av Per Wästberg, "Popmusik rimmar på politik" av Anna Charlotta Gunnarson, "Doktor Nasser har ingen bil" av Tina Thunander samt "Vid tidens ände: om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand" av Håkan Håkansson.

Pristagarna avslöjas den 24 november, på själva Augustgalan. Utöver äran får pristagarna varsin bronsstatyett formgiven av Mikael Fare samt 100 000 kronor var. Vinnaren av Lilla Augustpriset belönas med 15 000 kronor.

I år har sammanlagt 467 böcker skickats in för bedömning av Augustprisets jurygrupper. För Lilla Augustpriset har man sållat bland 510 texter.

tisdag 14 oktober 2014

Henning Mankell: Kvicksand

Henning Mankell om en enskild människas och hela mänsklighetens livsvillkor:

"I januari 2014 fick jag besked om att jag hade en allvarlig spridd cancer.

Men Kvicksand är inte en bok som handlar om död och undergång utan vad det innebär att vara människa. Jag har gjort en vandring från min barndom till den jag är idag och berättar om händelser som har haft avgörande betydelse för mig, och om personer som har gett mig nya perspektiv. Om män och kvinnor som jag aldrig har träffat men som jag önskar att jag hade mött.

Jag berättar om kärlek och svartsjuka och om mod och rädsla. Och om hur det är att leva med en dödshotande sjukdom.

Den här boken handlar också om varför grottmålarna för 40 000 år sedan valde de allra mörkaste platserna för sina fascinerande bilder. Eller vad det är för kusligt troll som vi försöker stänga in i det svenska hälleberget för att det ska stanna där i 100 000 år.

Det är en bok om hur mänskligheten levt och lever och hur jag själv levt och lever mitt eget liv. Och, inte minst, om den stora livsglädjen. Som återkom när jag lyckades ta mig ur den kvicksand som hotade att dra ner mig i avgrunden".



Recensioner

Sorgsen tröst i skymningstimmen. 
Henning Mankells nya bok ”Kvicksand” handlar om hans kamp efter ett cancerbesked. Även om det inte är stor litteratur är det ­oavbrutet intressant och gripande, skriver DN:s Lars Linder.

Sorgsen tröst i skymningstimmen. Henning Mankells nya bok ”Kvicksand” handlar om hans kamp efter ett cancerbesked. Även om det inte är stor litteratur är det ­oavbrutet intressant och gripande, skriver DN:s Lars Linder.

Döden knackar på hos författaren Henning Mankell. En nackspärr visar sig vara obotlig cancer. Diagnosen får honom att förlora fotfästet, och den fasansfulla känsla som uppstår påminner honom om hjälten i barndomens äventyrsböcker som sjunker ner i kvicksand. Hur man än kämpar dras man ohjälpligt neråt.

Men dödsdomen visar sig dess bättre vara villkorad. Han ska inte dö, åtminstone inte än, behandlingen tar skruv men ingen vet hur länge den kan hålla tumören stången. Kanske vänder det snabbt neråt igen, kanske dör han en vacker dag av någon helt annan orsak.

Ett besked ungefär lika befriande och ödesmättat som när Peer Gynt i Ibsens drama stöter på Knappstöparen – han som smälter ner och gjuter om människor men låter Peer löpa med avskedsrepliken: ”Vi ses i nästa vägskäl!”

Rejält tilltufsad börjar Mankell kravla sig upp igen. Det där med kvicksand, hade han lärt sig långt efter slukaråldern, var ju också bara en myt. Nu hittar han tillbaka längs gamla beprövade vägar till livslust: böcker, konst och musik. Och skrivande, förstås, annars vore han inte Henning Mankell.

”Kvicksand”, den nya bok som handlar om tankarna under det förs­ta halvåret efter cancerbeskedet, är hans fyrtiosjätte i ordningen. Den är en meditation i 67 korta kapitel där han zoomar in och ut mot de stora frågorna: livet och döden, tiden och konsten. Kanske mest tiden, särskilt istiden – Mankell är djupt fascinerad av tanken på de kilometertjocka glaciärer som för tiotusen år sedan skruvade sönder alla minnen av tidigare liv och om tiotusen år ska göra det igen (allt utom de behållare med radioaktivt gift som vi i självupptaget storhetsvansinne lämnar efter oss, tänkta att bevaras i urberget i hundratusen år, förhoppningsvis oupptäckta av framtida civilisationer om vilka vi inte vet någonting alls).

Istiden och jag – så kan man ju söka försoning med cancern, i det perspektivet ter sig döden knappt som ett kommatecken. Om det sedan är en ödmjuk eller snarare pompös tanke må vara osagt, den hänger i alla fall nära samman med en mer personlig fråga som man förstår att Mankell brottas med: vad blir kvar efter mig?

I några av de allra tidigaste grottmålningarna, noterar han intresserat, finns de äldsta bevarade signaturerna av en konstnär – ett handavtryck som återkommer på flera ställen, lätt att identifiera eftersom målaren hade ett krökt finger. En motsatt bild som återkommer i boken är den av en hund som i mörkret råkar springa in i ljuset från en gatlykta för att sedan strax försvinna ut i natten igen, spårlöst.

Förhoppningen är väl att minnet av Mankell själv ska förunnas ett öde någonstans däremellan, mellan hunden och grottkonstnären. Att det han gjort ska ha betytt något för någon.

Istiden och jag – det är nu också en rätt ödslig (och tämligen manlig) bild, och lite typisk för den här boken. Det är ingen självbiografi, de yttre konturerna av Henning Mankells liv kan man läsa betydligt mer om i Kirsten Jacobsens intervjubok ”Mankell om Mankell” från 2012, där han å andra sidan var påtagligt reserverad om sig själv och sitt inre.

Här berättar han mer personligt och ger glimtar av händelser som nu, i kvicksanden, ter sig mer betydelsefulla än andra. Ofta plötsliga scenförändringar som präglats av antingen död och förlust eller, tvärtom, av stor glädje. Ibland livsavgörande beslut han fattat. Men bara sällan handlar det om sådant han upplevt i gemenskap med and­ra, familj, vänner, kolleger. Här är en man som tycks resa, skriva och tänka ensam, i kamp med millennierna.

Ändå är ”Kvicksand” en både stark och gripande bok, kanske just för att den slår upp så stora rymder kring den eviga frågan om vad det är att vara människa. Grundtonen är dov, ibland melankolisk, och man anar att det inte enbart är ögonblickets allvar, utan en livskänsla.

Henning Mankell fick tidigt med sig en tung börda, mamman övergav familjen, och natten då han som femåring vaknade av att pappan låg hjälplöst stönande på golvet efter en hjärnblödning gav honom en livslång mörkrädsla. Ungefär samma tid slås han av den plötsliga tanken att ”Jag är jag och ingen annan”, en insikt som leder honom till en känsla av ansvar för det egna livet, efter hand också för omvärlden.

Som vuxen upprörs han också starkt av orättvisor, en av hans förebilder är Thomas Clarkson, den engelske kväkaren som för två hundra år sedan vigde sitt liv åt kampen mot slaveriet.

Allvar, inre ensamhet, pliktmedvetenhet och vrede över världens tillstånd: Mankell känns här betydligt mer besläktad med sin romanhjälte Kurt Wallander än han brukar vilja tillstå.

Henning Mankells språkliga fotarbete är en aning för tungt för att det ska bli riktigt stor litteratur också, men det är oavbrutet intressant, ofta vackert, och hans bilder etsar sig fast. I ena ögonblicket kan han likna en läshungrig grabb som smittar med sin nyfikenhet på de stora sammanhangen, i nästa en uppfordrande predikant utan gud som vill få världen att vakna. Men oftast bara en sorgsen medmänniska som talar till oss i skymningstimmen.

Man lyssnar gärna, här finns tröst att hämta och efterklangen är lång.

Lars Linder, lars.linder@dn.se

DN Kultur 2014-10-12








måndag 13 oktober 2014

P A Tjäder: Gare D'Austerlltz - en bok om Patrick Modiano

P A Tjäder har skrivit en bok om Nobelpristagaren Patrick Modiano där han presenterar Modiano och hans mentala geografi för svenska läsare, skriven i samma anda, med nerv, lätthet och precision.

Patrick Modiano är född i Paris 1945 och de flesta av hans romaner utspelas där. Hans Paris är en minnenas stad där det förflutna och nuet ständigt tränger in i varandra och människor aldrig vet när sprickorna från kriget och ockupationen eller från 60-talets Algerietkon­flikt kommer att öppna sig under dem. Det är en miljö där man när som helst kan möta gengångare från svunna liv och sammanhang och finna att tiden faktiskt är genomskinlig, men också att det ena mysteriet bara leder vidare till nästa. Författarens egna erfarenheter finns där som en underton. Ofta känns ett hot i luften. Något allvarligt har hänt, någon har försvunnit eller dyker senare upp med en annan identitet.

Modiano leker gärna med polisromanens form och grepp, men gåtorna får inte alltid några tydliga svar, eller de svar läsaren kanske förväntar sig. Det handlar istället om att med exakta språkliga medel och i en enkel och tyd­lig prosa utveckla en särskild sorts uppmärksamhet, en resonans: berättelsen som vaken – men inte nödvändigtvis behaglig – dröm. Författarskapet hör sedan decennier till den franska litteraturens mest uppmärksammade.

Per Arne Tjäders bok är den första som på svenska presenterar Modiano.

Nobels fredpris går till Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi!

Nobels fredspris 2014 tilldelas Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi. De får priset för sin kamp mot förtryck av barn och unga människor och för rätten till utbildning för alla barn.

17-åriga Malala från Pakistan var en av favoriterna redan i fjol efter sin kamp mot talibanerna och deras extrema våld. Hon utsattes själv för ett mordförsök 2012 och har fortsatt att kämpa mot våldet och för barns rätt till utbildning. Hon blir den yngsta fredspristagaren genom tiderna.

60-årige Satyarthi är indisk aktivist för barns rättigheter och han har sedan 90-talet bland annat kämpat mot barnarbete i hemlandet.

Priset kan också ses som en stark markering mot den extremism världen just nu upplever, till exempel i form av IS exempellösa våld i Mellamöstern.

Rekordmånga personer och organisationer, 278 stycken, världen över hade i år nominerats.

Malala Yousafzais självbiografi, Jag är Malala, utkom i oktober 2013. 5 kr per såld bok går direkt till Malala Fund och Malalas fortsatta kamp för alla barns rätt till utbildning. Malala Fund är en välgörenhetsorganisation som investerar i lokala utbildningsprogram och stödjer personer som kämpar för rätten till utbildning runt om i världen, och hittills har samlats in drygt 100 000 kr som tilldelas fonden.

Boken finns både på svenska och engelska.

Ny fantasyserie av Åsa Larsson och Ingela Korsell

Beroendeframkallande urban fantasy av spänningsförfattarna Åsa Larsson och Ingela Korsell

Åsa Larsson, känd för sina kriinalromaner, debuterar för mellanåldern. I samarbete med författaren och forskaren Ingela Korsell och tecknaren Henrik Jonsson har hon skapat ett unikt urban fantasy-epos. Serien "PAX" är ett actionfyllt drama om magi, som utspelar sig mitt i dagens Mariefred.

I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Onda krafter försöker erövra det hemliga, magiska biblioteket, som funnits under kyrkan i hundratals år.

Väktarna Estrid och Magnar har vigt sina liv åt att skydda biblioteket, men i takt med att de blir äldre börjar bibliotekets magiska skydd försvagas. Bröderna Alrik och Viggo visar sig vara utvalda för att hjälpa till att försvara biblioteket mot de mörka krafter som vill ta makt över det.

Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Men pojkarna har också strider att utkämpa i sitt vardagsliv. Det finns ett killgäng i skolan som gör livet svårt. De har en mamma som de längtar efter, men som inte är att lita på. Och de måste kämpa med sin natur, den där ilskan som exploderar i huvudet, eller den där handen som liksom av sig själv tar grejer och stoppar i fickan.

Kan nog bli lika beroendeframkallande som Harry Potter, lika blodisande som Hungerspelen. Båda böckerna Nidstången och Grimmen, finns i lager redan nu. Bok 3 och 4 kommer i maj 2015.

Recension i DN, söndag 2014-10-12

Oförskämt spännande. Ny fantasyserie om magiska väsen i Mariefred

Först en allmän varning: läsning av denna fantasythrillerserie kan leda till allvarligt läsberoende. Era barn och barnbarn kan se sig tvungna att försumma både mobiltelefoner, datorer och tv-spel när de väl börjat läsa. Så var det sagt.

Platsen är idylliska Mariefred, vars medeltida kloster Pax Mariae gett namn åt både staden och denna bokserie. Men under stadens pittoreska gränder och lummiga trädgårdar gömmer sig en urgammal hemlighet, ett bibliotek som innehåller information om världens alla mörka krafter men även kunskap om hur man bekämpar dessa. Biblioteket och dess väktare står som en motvikt mot de mörka krafterna och som beskydd för den mestadels ovetande världen utanför.

Till staden flyttar två fosterhemsplacerade pojkar, Viggo och Alrik. Tio och tolv år gamla, med överskottsenergi och med extremt kort stubin, hamnar de ofta i bråk. Men det är något särskilt med dessa bröder och ganska snart kommer de i kontakt med det hemliga bibliotekets två väktare som i pojkarna ser en möjlig räddning. För tiderna håller på att förändras, bibliotekets magiska skydd håller på att vittra sönder. Hemska saker sker i Mariefred som tyder på att staden och därmed också världen är hotad.

Serien, vars första två delar ”Nidstången” och ”Grimmen” kommer ut samtidigt, är planerad att bli tio delar. Varje bok handlar om ett fornskandinaviskt föremål eller magiskt väsen som på olika sätt sätter skräck i Mariefred. Senare delar kommer bland annat att handla om Bjäran, Gasten och även Näcken. En ren godispåse av nordisk fantasy alltså.

Fullständigt genreortodoxa är dock inte författarna då Mariefred även frekventeras av imper (!) som ju är engelska sagoväsen. Men de är roliga i sin elakhet och dessutom talar de klockren gollumska, avlägset även Yodadialekt. ”Middag ni bli!”, ”Dödar er den gör!”

Tillbaka till den inledande varningen. De två inledande delarna i Paxserien är utan tvekan det mest nagelbitande, bladvändartvingande jag läst för denna lite yngre målgrupp. Det är helt enkelt oförskämt spännande. Och dessutom utfört med ett riktigt bra hantverk. Inget är lämnat åt slumpen, både vad gäller den ”mytologiska grundforskningen” och hur författarna tråcklar in den i böckerna på ett självklart vis. Alla kapitel (föredömligt korta) slutar med en cliffhanger, och böckerna i sig slutar i riktiga übercliffhanger.

Dessutom lyckas de skapa trovärdighet och riktigt hjärtknip kring fosterhemserfarenheten, med en mamma med alkoholproblem och psykisk ohälsa som lovar och väcker hopp, men nästan alltid sviker. Men framför allt är det en läsfest av fornskandinavisk skrämselhicketyp.

Henrik Jonssons drivna illustrationer lyfter dessutom intensiteten i berättelserna. Om man nu gjort sig bilden av Grimmen som en hanterbar hundliknande figur, så visar Henrik Jonsson hur fel man har. Ett monster ser också ut som ett monster!

Pax kommer sannolikt bli en riktig hit för bokslukarna i 9–12-årsåldern, men även för deras mindre lässugna kamrater. För om inte denna serie kan få även denna grupp att glömma mobilerna ett ögonblick och frenetiskt vända blad efter blad så kan inga böcker det.

Steven Ekholm,
barnung@dn.se

måndag 6 oktober 2014

Nobelpriset i litteratur 2014



Franske författaren Patrick Modiano får 2014 års Nobelpristagare i litteratur. ”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”, motiverar Svenska Akademien.


Vi följde presskonferensen på TV tillsammans med ett trettiotal intresserade och skålade i bubbel för pristagaren.

Se ett webbtv-inslag som ST filmade när pristagaren presenterades, genom att klicka här.

Bara tretton kvinnor har fått Nobelpriset i litteratur sedan 1901 då det delades ut första gången. Den snedfördelningen har kritiserats många gånger, liksom den geografiska. Den europeiska representationen väger över kraftigt. Först 1913 med indiske Rabindranath Tagore nådde priset utanför Europa. Inte förrän nigerianske Wole Soyinka fick det 1986 hade priset gått till samtliga kontinenter. I år är det den femtonde gången en fransk medborgare får Nobelpriset i litteratur – ingen har varit kvinna.
 
Modiano får priset, ”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”, motiverar Svenska Akademien.

Romanförfattaren Patrick Modianos verk har teman som identitet och skuld liksom dikotomin minne och glömska, skriver De aderton. Modiano var bara 23 år gammal när han uppmärksammades med debuten ”La place de l’étoile”. Sedan dess har hans stora produktivitet rönt många framgångar och belönats med flera prestigefyllda priser.

Patrick Modiano föddes i Paris västra utkant den 30 juli fredsåret 1945. Föräldrarna – pappan med judisk-italiensk bakgrund och mamman från Belgien – hade träffats i huvudstaden under nazisternas ockupation. Hans uppväxt är präglad av svåra minnen som broderns död och faderns frånvaro – och hans författarskap är präglad av hans egna erfarenheter.

Tolv av hans böcker har översatts till svenska.

Modianos författarskap karaktäriseras av det mycket vackra språket. Han skriver en vacker och glasklar prosa, som på något sätt är så självklar. Tematiskt gräver han ständigt i det förflutna, han gör det om och om igen och tycks aldrig bli riktigt tillfredsställd. Det finns de som tycker att han berättar samma historia om och om igen, men han angriper det alltid ur en ny synpunkt.

Modiano har skrivit en ett fyrtiotal romaner, men också böcker till barn och manus till film – bland annat till mästerregissören Louis Malles kritikerrosade och flerfaldigt prisbelönade ”Lacombe Lucien” (1974). Hans senaste roman gavs ut tidigare i år och heter i sitt original ”Pour que tu ne te perdes pas dans le quartier” (ungefär ”Så att du inte går vilse i kvarteret”).


Så här fungerar valet av litteraturpristagare

Nobelpriset i litteratur Nobelpriset i litteratur utgår ur en fond som bildats av Alfred Nobels (1833–96) efterlämnade förmögenhet och som förvaltas av Nobelstiftelsen. Uppgiften att utse pristagare anförtrodde Nobel i sitt testamente åt Svenska Akademien. Det första Nobelpriset utdelades 1901.

Berättigade att föreslå pristagare är Akademiens ledamöter, ledamöter av andra akademier och samfund med likartade uppgifter, professorer i litterära och språkliga ämnen, tidigare litterära Nobelpristagare samt ordförande i författarorganisationer som är representativa för sitt lands skönlitterära alstring.

Förslag till årets pristagare skall ha inkommit skriftligen till Nobelkommittén senast den 31 januari. Det går inte heller att föreslå sig själv som kandidat, dvs. Nobelpriset kan inte sökas! Varje år brukar det inkomma ungefär 350 förslag.

Under våren bearbetas förslagen av Nobelkommittén. I april fastställer Akademien en preliminär kandidatlista omfattande 15-20 namn, och inför Akademiens sommaruppehåll brukar kandidatlistan vara reducerad till cirka fem namn.

I oktober träffar Akademien sitt val. För att valet skall vara giltigt krävs att någon kandidat får mer än hälften av de avgivna rösterna.

Pristagaren får mottaga priset (ca 8 milj. kr) av kungen i Stockholms konserthus på Nobeldagen den 10 december.