måndag 27 maj 2019

Linda Olsson, Hamilton Beach

Linda Olsson, foto Casia Bromberg
Stark kärlekshistoria med oanade konsekvenser

Helga drar sakta igen dörren till det hus hon bott i de senaste sju åren. Men innan hon lämnar huset för gott måste hon tillbaka till Hamilton Beach en sista gång. Hon vill ta farväl av den plats som hjälpt henne att överleva den överrumplande häftiga kärlek hon mötte i Paris åtta år tidigare. En kärlek som fick omvälvande konsekvenser i hennes liv. Ett älskat barn, ett lyckligt familjeliv i det lilla huset vid stranden och så en katastrof som slog sönder den nya idylliska tillvaron. Hamilton Beach visade sig bli en förlåtande plats utan krav. Hon har gått dit varje dag i nästan sju år. Men så mötte hon Wills, som hjälpte henne att fatta ett livsavgörande beslut.

Hamilton Beach handlar om hur vi överlever eller inte överlever när det allra svåraste drabbar oss. Hur oförberedda vi är på våra egna reaktioner när katastrofen blir ett faktum, och hur lite vi känner dem som vi tror står oss allra närmast.

Linda Olsson föddes 1948 i Stockholm men bor sedan många år även i Auckland, Nya Zeeland. Linda slog igenom med debutromanen Nu vill jag sjunga dig milda sånger (2006) som blev en enorm succé. Därefter har hon utkommit med flera relationsromaner, nu senast I skymningen sjunger koltrasten (2014) och En syster i mitt hus (2016).

Linda är nu aktuell med Hamilton beach, en ny relationsroman om plötslig kärlek och förlust.


Sagt om boken
Monica Gullman har läst boken. Det här är hennes recension.

En bok om stor kärlek men också om sorg. Författad av Linda Olsson med hennes vidunderligt vackra poetiska språk.Sakta läser jag hela boken i ett svep, 247 sidor, vill inte göra uppehåll, det tar mig fyra timmar en fredag i slutet av Maj månad. 
 
Detta är Helgas berättelse, skrivet som ett långt brev till Peter, mannen som hon träffade av en slump när hon sitter på en bänk i Paris med sitt skissblock och en penna i sin hand. Han stannar upp, kommenterar det hon skissat, presenterar sig som Peter. Hon säger, jag heter Helga. De pratar en stund, han vill bjuda på en kaffe, hon tackar ja. Så börjar en kärlekshistoria som ingen av dem trodde de skulle få uppleva, någonsin.

Hamilton Beach är en strand i Auckland. Stranden som Helga går till en stund varje dag för att minnas, läka, när sorgen tar överhand, för att orka leva. Det är där hon bestämmer sig för att resa tillbaka, resa i deras fotspår och samtidigt skriva brevet till honom för att förstå varför allt blev som det blev. Huset (deras hus) skänker hon till Wills, en ung trasig människa. Han har en liten dotter May, tre år, som han har ansvar för när flickans mamma, Bella dött i en överdos.

Hon lämnar också Joseph, Wills pappa som hon lärt känna när hon sitter där på Hamilton Beach. Vartannat kapitel handlar om Josephs tankar. Relationen till sonen Wills har inte varit den bästa under hans uppväxt. Detta försöker han nu varsamt rätta till genom att bara finnas där för honom och barnbarnet Maya. Joseph saknar Helga, han tänker på henne varje dag och hoppas att hon återvända till honom och Hamilton Beach.

En bok om kärlek, sorg, längtan, att kunna gå vidare ur det mörker som kan förtära en människa som drabbats av något obeskrivligt. En bok som berör till tårar, så fint skriven av Linda Olsson.

Jag har läst alla hennes böcker.

4+ i betyg
 
Monica Gullman