torsdag 29 augusti 2019

Frida Skybäck, Bokcirkeln vid världens ände

En solig majdag flyttar svenskättlingen Madeleine Grey till Ljusskär i Skåne för att praktisera i den populära Frihetskyrkan, men hennes vistelse får ett abrupt slut när hon en kväll packar sin väska och försvinner spårlöst. Trettio år senare mottar hennes syster Patricia ett anonymt brev med Madeleines halsband i och hon bestämmer sig för att resa till den lilla strandbyn i ett sista försök att hitta sin syster.
Patricia tar in på Ljusskärs enda hotell, Monas Bed, Breakfast & Books, där många av de boende samlas för att skvallra och äta Monas omtyckta tångbullar. Snart lär Patricia känna en omaka grupp kvinnor som förenas genom sin bokcirkel och mellan litterära samtal, kärleksbekymmer och äktenskapsproblem börjar kvinnorna nysta i Madeleines mystiska försvinnande. Men alla är inte lika tillmötesgående och Patricia inser att hennes frågor river upp gamla sår.
Vad var det egentligen som hände med Madeleine den där ödesdigra sensommarkvällen och vad är det för en mörk hemlighet som människorna i byn är så måna om att bevara?
Bokcirkeln vid världens ände är en charmig och hoppfull historia om hur kärlek och vänskap kan läka gamla sår och hjälpa någon att börja om på nytt.

»Tilltalande jordnära humor blandat med utsökt fängslande färgstarkt persongalleri. Tala om njutbar läsning!« Boktokig
»Bokcirkeln vid världens ände är en bok som fullkomligt sprudlar av läs- och berättarglädje.« Johanna Wistedt, recensent i Amelia
»Tempot, spänningen och nyfikenheten driver läsaren framåt. Karaktärerna är skissade med värme och i den pittoreska miljön finns också en dos humor.« BTJ

Frida Skybäck bor själv i Skåne med sin man och deras två barn. Hennes senaste bok, Bokhandeln på Riverside Drive, hyllades av både läsare och kritiker. Bokcirkeln vid världens ände är hennes sjunde roman.

Sagt om boken
Boken handlar om Ljusskär ett litet samhälle i sydöstra Skåne.
Dit kommer Patricia från USA för att en gång för alla ta reda på vad som hände när hennes syster Madeleine försvann därifrån för 30 år sedan. Patricia tar in på Monas Bed & Breakfast & Books ett litet hotell mitt i byn. Hon lär känna Mona, Doris, Marianne och Monas dotter Erika och hennes lilla dotter Lina som är där på semester. Vartannat kapitel i boken får man följa Madeleine som kommer som 20-åring till Ljusskär för att praktisera i den populära frihetskyrkan. Hon träffar den karismatiske och charmige prästen Lindberg som alla unga flickor blir förälskade i.
Kvinnorna på Monas B&B&B bestämmer sig för att starta en bokklubb, alla är mycket bokintresserade och med Doris i spetsen drar de igång. Samtidigt frågar Patricia runt till alla hon träffar om de vet vad som hände Madeleine, ingen kan hjälpa henne, allt hon får veta är att hon packat sin väska och klev på en buss till Malmö.
Nu har jag kommit in i boken och jag kan inte sluta läsa. Karaktärerna är underbara.
Doris med sitt stora bokintresse. Änkan som i dubbelsängen där hennes man sov har byggt upp ett lager med romaner.
Mona som älskar att stå i sitt kök på hotellet och baka bullar och laga god mat trots att kroppen värker och behöver vila hon är ju i alla fall 68 år.
Marianne den åldrande fd filmstjärnan som går omkring i skyhöga klackar och tjusiga märkeskläder. som till slut måste inse att hon får inga roller längre utan livet tar en annan riktning.
Evy som sitter där i sitt hus, den nu pensionerade sjuksköterskan som sörjer sin lille son som drunknade i havet utanför byn.
Vad hände egentligen för 30 år sedan i Frihetskyrkans lokaler, unga flickor med trasiga bakgrunder kommer som praktikanter och spårlöst försvinner efter några månader. Något som Evy uppmärksammat men ingen vill lyssna på när hon försöker berätta.
Boken är som sagt en bladvändare, alla boktitlar som dyker upp på sidorna, jag känner mig riktigt hemma när jag läser.
Det är ju en feelgood roman och såklart har den ett lyckligt slut även om den blir nog så dramatisk de sista sidorna.

4/5 i betyg
Monica Gullman

fredag 23 augusti 2019

David Lagercrantz, Hon som måste dö

En hemlös man med amputerade fingrar och tår hittas i en park i Stockholm. Det ser inte ut att vara annat än ett tragiskt dödsfall. Men rättsläkaren Fredrika Nyman anar att något inte stämmer, och kontaktar Mikael Blomkvist.

Mikael blir motvilligt intresserad. Den hemlöse har flera gånger hörts muttra om Johannes Forsell, Sveriges försvarsminister. Var det bara nojor, svammel? Eller kan det finnas en riktigt koppling till regeringen?

Mikael ber Lisbeth om hjälp. Men efter Holger Palmgrens begravning har hon lämnat landet och går inte att nå.

Vad ingen vet är Lisbeth befinner sig i Moskva för att en gång för alla göra upp med sin syster Camilla. Hon har bestämt sig: Hon ska inte längre vara den som jagas. Hon ska jaga själv.

Hon som måste dö – den stora finalen i David Lagercrantz böcker i Millenniumserien – väver samman politiska skandaler och maktspel på hög nivå med DNA-forskning, Himalayaexpeditioner och det organiserade näthatet som vill så splittring, och vars rötter spåras till en rysk trollfabrik.

Sagt om boken

"Blomkvist och Salander i lysande final", Anders Kapp i Kapprakt, läs hans recension här.
Monica Gullman har läst boken 
Stieg Larsson Millenniumserie har sålts i 100 miljoner ex världen över. Alla man pratar med har läst dem inklusive jag själv. Böckerna har höjts till skyarna, det bästa som skrivits i den genren någonsin i Sverige. Tyvärr fick Stieg Larsson sorgligt nog inte uppleva den framgången. Han gick bort 2004 strax efter att manusen på de tre böckerna lämnats in på Norstedts Bokförlag.

2015 axlade David Lagercrantz, Stieg Larssons mantel som författare till fortsättningen på trilogin. Bokvärlden häpnade, hur vågar han, men kaxigt och med ett otroligt mod tog han sig an uppdraget.

Kritiken var enorm, detta innan han ens blivit klar med bok fyra som kom 2015. Det som inte dödar oss. Självklart kastade jag mig över boken när den kom. Jag blev väldigt imponerad över hur han klarade av att skriva vidare i Stieg Larssons anda men ändå med sina egna ord och hur varsamt han porträtterade Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist och deras fortsatta öden.

2017 kom del fem, Mannen som sökte sin skugga. En sträckläsarbok precis som del fyra. Dessa två har sålts i ca 14 miljoner ex världen över. Igår kväll läste jag ut del sex den sista boken i serien, Hon som måste dö. Lisbeth ska nu en gång för alla göra upp med sin syster Camilla (Kira) Hur det går får man läsa i boken. Men slutet är väldigt dramatiskt.

Jag tycker det är bra att det är sista boken, det går inte att vrida och vända på Salander och Blomkvist hut många gånger som helst. Cirkeln är sluten.

Skulle gärna vilja säga tack till David Lagercrantz för de läsupplevelser han gett mig och alla andra miljoner läsare för de tre sista böckerna i Millennium serien. Spännande, välskrivna. Jag bara älskar karaktären Lisbeth Salander, denna trubbiga, vrånga, skräpmatsätande whiskeydrickande, supersmarta tjej, utan henne har det nog inte blivit denna världssuccé överhuvudtaget.

David Lagercrantz blev inbjuden till Deckarfestivalen i november, men tackade tyvärr nej, eftersom det krockade med den världsturné han skulle ut på under två månader för att promota den nya boken.

Monica Gullman





Lina Wolff, Köttets tid

Lina Wolff, Foto: Gustav Bergman
En svensk skribent åker till Madrid för att få inspiration till sitt nästa projekt. I en bar träffar hon en man som tror sig vara förföljd av skaparna till en ljusskygg nätshow som han medverkat i. Han ber henne gömma honom, och i gengäld berättar han sin historia. Det blir upptakten till ett möte mellan skribenten och den diaboliska mirakelgöraren Lucia – ett möte som till slut tvingar skribenten att fatta ett ödesdigert beslut kring sin egen inre essens.

"Köttets tid" är en roman om människans behov av andlighet – dock med fötterna långt nere i en ytterst oandlig verklighets gyttja. Det är också en undersökning av köttet, kött i olika stadier, skepnader och konstellationer.
Lägg till bildtext

Lina Wolff debuterade för tio år sedan med novellsamlingen "Många människor dör som du". Den följdes av hyllade romanen "Bret Easton Ellis och de andra hundarna". För sin förra roman, "De polyglotta älskarna", fick hon Augustpriset för 2016 års bästa svenska skönlitterära bok.

Sagt om boken
"Lina Wolff fortsätter ändå att framstå som en av Sveriges just nu mest intressanta – och högst originella – författare".

Det krävs bara några få stycken för att konstatera att "Köttets tid" är en roman av just Lina Wolff. Och det beror inte främst på språket – som det annars ofta gör när en författare är lätt att identifiera – utan mer på handlingen och gestalterna, som än en gång är sådär egna, udda.

I "Köttets tid" berättar Lina Wolff om en svensk skribent, Bennedith, som just anlänt till Madrid och förefaller både färglös och riktningslös. Men, det som hade kunnat bli en ordinär roman kantrar - givetvis - ganska omgående.

Handlingen tar fart av en skum man på flykt, den obskyra nätshowen "Köttets tid" som styrs av en kortvuxen, stympad nunna, en efterhängsen svensk turist, mord, uppenbarelser, otrohet och kärlek. Det blir en skröna - med flera parallella historier - om livsval, drivkrafter, genus och makt och en utforskning av livet som en köttets eller en själens tid.

Lina Wolff är alltså tillbaka i Spanien, i hettan i landet som hon kan så väl efter att hon bodde där under många år – och också skildrade så dallrande stämningsfullt i den fantastiska romanen "Bret Easton Ellis och de andra hundarna". Hon gör det så bra att även den här boken får mig att glömma att hon är en svensk, och inte en spansk, författare.

"Köttets tid" sammanfattar vad som efter fyra böcker kan sägas vara Lina Wolffs typiska prosakonst. Det är ofta just köttigt, och vulgärt och våldsamt.

Hon framstår som så vågad och medveten, och tänjer på gränserna tills de nästan brister. Eller "nästan", för det mesta har de brustit för längesen.
Det är tätt, tätt – och fascinerande.

Som tidigare dyker hon ner till botten, till det mörkaste, smutsiga, och skriver fram romangestalter med fler osympatiska än sympatiska sidor.
Kanske är det så vi alla är? funderar jag. Det ger åtminstone effekten att hennes texter aldrig försöker vara till lags, behaga läsaren, och just därför övertygar hon så starkt.

"Köttets tid" är inte fullt så komplex och omskakande som förra romanen, Augustprisvinnaren "De polyglotta älskarna". Men Lina Wolff fortsätter ändå att framstå som en av Sveriges just nu mest intressanta – och högst originella – författare.

Lina Kalmteg
lina.kalmteg@sverigesradio.se

måndag 19 augusti 2019

Monica Gullman har läst fyra böcker i höstens utgivning

Monica Gullman har läst fyra böcker, som alla ingår i Låna & Läsbiblioteket 2019/20. Kom gärna och lyssna på hennes favoriter bland de 55 böcker som ingår i biblioteket, på torsdag 29 augusti kl 18.30. Läs mer om kvällen här.

Susanna Alakoski, Bomullsängeln

Bomullsängeln är första delen av fyra böcker som tar avstamp i det tidiga 1900 talets Finland, för att avslutas i Sverige i våra dagar. När Hilda föds i Sorola, en liten by utanför Vasa, drabbas modern av stirrsjukan. Hon klarar inte av att ta hand om sitt barn. Sanna-täti blir hennes mor under uppväxten. Någon far har hon inte. Hon får tidigt hjälpa till med allt hon förmår så liten hon är. Livet på bondgården är hårt, någon skolgång är det inte tal om, hon är flicka och dessutom en oäkting. När hon är 16 år blir hon med barn, prästen i byn är fadern, något hon inte kan berätta för Sanna-täti och alla de andra. Hon blir bortkörd från gården, föder en son som dör efter några dagar. Hon hamnar som piga hos en familj där hon får arbeta mot mat och en sängplats. Där träffar hon Helli. De beslutar sig för att lämna gården och ta sig till Vasa, söka arbete på Bomullsspinneriet, i hopp om att få ett drägligare liv.

Arbetsdagen är 11 timmar, lönen är 1 mark/ dag, året är 1923. Hilda som är smart och flink i fingrarna avancerar på Bomullsfabriken. Hon möter Arvo, de blir blixtförälskade i varandra, gifter sig och får två barn. Helli kämpar för att arbetarna, särskilt kvinnorna, ska få det bättre på fabriken och i samhället. Torsdagen den 30 november 1939 förklarar Sovjetunionen krig mot Finland. Det som tidigare varit svårt blir 100 gånger värre nu när kriget brutit ut.

En stark och gripande roman om en tid om flickors utsatthet, om kvinnlig vänskap och ett samhälle i förändring. Så bra berättat av en väldigt påläst Susanna Alakoski.

Jag kommer garanterat att läsa de tre kommande böckerna i serien.

Den får 4/5 i betyg


Anne Holt, En grav för två

Anne Holt är Norges deckardrottning, som skrivit ett 20-tal böcker, alla översatta till svenska.

En grav för två, är första delen i en ny serie med juristen, Selma Falck, som huvudkaraktär. Boken börjar med att Norges bästa kvinnliga längskidåkare testas positivt för doping. OS i Sydkorea närmar sig och Norska landslagsledningen lamslås när de får kännedom om dopingen. Fadern till flickan, den förmögne och mäktige Jan Morell, anlitar juristen Selma Falck för att ta reda på hur dottern fått detta preparat i sig. Selma Falck har, förutom att vara jurist och spelmissbrukare, stulit 15 miljoner av jan Morell för att kunna finansiera sitt missbruk. Hon får EN chans att fria hans dotter, annars anmäler han henne till polisen och hon kommer att förlora allt. Några dagar senare hittas Norges bästa manlige längskidåkare död i ett dike efter ett träningspass på rullskidor en mörk kväll. Hans kropp testas också positivt för doping. Preparatet är en munsårssalva.

Detta får ju mig som läsare osökt att tänka på Therese Johaug som blev avstängd för att ha använt en munsårssalva som innehöll ej tillåtna substanser. Nu är frågan, är det ett attentat mot världens bästa längskidnation Norge, eller har skidåkarna dopat sig i smyg. Detta blir Selma Falcks jobb att snabbt lösa, samtidigt som klockan tickar mot hennes egen undergång.

Boken blir till en bladvändare, som läsare vill jag ju veta hur gick det till, och slutet blir minst sagt överraskande.

Den får 4/5 i betyg


Alex Michaelides, Den tysta patienten

Lycka är att hitta en debutant som skriver en bok som på alla sätt överträffar ens förväntningar. Så blev det med denna spänningsroman. En roman som fått massor med publicitet.

Alicia Berensons liv förändras drastiskt när hon en kväll skjuter sin man till döds med fem skott i ansiktet. Hon en känd konstnär, han en eftertraktad modefotograf. En våldsam familjetragedi. Efter skotten gick Alicia in i tystnaden. Ett mysterium. Hon hamnade på en rättsmedicinsk anstalt, inlåst för tid och evighet. Theo Faber, rättsmedicinsk psykoterapeut, söker jobb på anstalten där hon sitter inspärrad. Han har fått för sig att han kommer att få henne att börja tala igen, få veta varför hon sköt sin man, vad som egentligen utlösta dramat. Två trasiga människor, båda med mörkt förflutet, Alicia och Theo.

Boken blir till en riktig bladvändare, så proffsigt skriven av denna debutförfattare och med en oerhört oväntad upplösning. Smart och sofistikerat berättande genomsyrat av verklig spänning. ”En lysande roman”, David Baldacci.

Den får 4/5 i betyg


Simon Häggström, Flickorna som sprang

Simon Häggström är polis specialiserad på prostitution och människohandel för sexuella ändamål sedan 10 år tillbaka. Han tjänstgör vid NOA i Stockholm och har skrivit två faktaböcker, Skuggornas lag och Nattstad. Flickorna som sprang är hans debut i genren spänningslitteratur.

Poliserna på människohandelsgruppen arbetar i Stockholms skuggvärld och möter både hallickar och sexköpare. Så får de nys om en grupp män som utnyttjar unga flickor, ju yngre desto bättre. Helt vanliga familjefäder med fru och barn hemma, bankmän, lärare, tjänstemän, osv. Övergreppen blir värre och värre. När en ung skolflicka tar livet av sig när hon inte orkar mer, måste polisen göra allt de förmår att hitta personen som organiserar det hela. Men, det finns bara en väg, någon måste infiltrera gruppen. Samtidigt är två tonårstjejer på rymmen från ett LVU hem i Sundsvall. De tjuvåker med tåg till Stockholm, hur ska de klara sig i huvudstaden? Har inga pengar, ingenstans att sova. De har sina kroppar, de kommer på hur de ska lura medelålders män genom att via internet hitta platser att träffas på för sex. De tar betalt i förskott, sedan springer de (för livet), nu är de illa ute, det fungerar inte hur många gånger som helst.

Boken är en verklighetsnära skildring av de mörka sidor i samhället vi ofta väljer att blunda för. Men samtidigt en berättelse om människors förmåga att överleva under de mest extrema förhållanden. Det var jobbigt att läsa boken eftersom författaren lagt in verkliga händelser med det fiktiva. Jag är ändå glad att jag orkat läsa boken, en bok många skulle läsa. Jag kan relatera till Katarina Vikströms senaste bok, Underlandet tur och retur med ungefär samma tema, tjejer som byter sex mot droger. Riktigt hjärtskärande läsning.




fredag 16 augusti 2019

Jenny Jansson, Mille och monsterspindeln



















Jenny Jansson är född 1984 och uppvuxen i Långalma i Uppland. Numera bor hon i Sundsvall tillsammans med sin dotter.

Jenny har skrivit och hittat på historier sen hon var liten och drömmen har alltid varit att få en egen bok utgiven. Jenny tycker att det är en häftig känsla att bygga upp en egen värld med karaktärer, miljö och händelser..
Mycket av det hon skriver utspelar sig där hon växte upp. Mycket av inspirationen kommer också från resor. Att sitta på en buss, tåg eller flyg där man träffar på otroligt många olika sorters människor är rena drömmen för henne när hon skriver.
Mille och monsterspindeln är en bok som tar upp att allt kanske inte är så farligt som det verkar vara från början. Rädslan gör att en liten spindel blir en monsterspindel, fast det egentligen är en alldeles vanlig liten spindel. Något blir så läskigt att det tar över ens liv och man vågar inte längre göra saker på grund av sin rädsla.

Susanne Boll, Luftburen



Vårstockholm är stekande hett, men idyllen skakas av en serie bestialiska mord. Den erfarna och ibland okonventionella psykologen Vera Lilja hjälper sin gode vän vid polisen, Kenneth Karlsson, att ringa in mördaren i hopp om att förekomma nästa attack.

Samtidigt brottas Vera med att reparera sin och kärleken Alexios relation, och försöker dessutom återknyta kontakten med sin vuxna son Patrik som hon övergav när han endast var några månader gammal.

Medan Veras eget liv vänds upp och ner i den bedövande hettan står utredningen och stampar, och de mörka molnen vid horisonten ger inget hopp om ett förlösande regn.

Luftburen är en spänningsfylld roman om hämnd, kärlek och förlåtelse, och är en fristående uppföljare till succén Eldsystrar.

Susanne Boll, vem är det?
Jag föddes 1972 i Motala – en vacker stad vid Vätterns strand. Sedan jag lämnade Motala efter studenten 1990 har jag, i någorlunda kronologisk ordning: rest i USA, pluggat till psykolog (i Umeå och Uppsala), jobbat som psykolog (i Borlänge och Stockholm), jobbat med helt andra saker, rest lite till (Kuba, Indien, Venezuela, Brasilien) pluggat till journalist (på JMK) och jobbat som journalist (UR). Nu har jag helt sadlat om till att skriva böcker.

Susanne har en egen blogg, som du kan hitta här.

torsdag 8 augusti 2019

Henrik Berggren, Landet utanför: Sverige och kriget 1939-1945

Henrik Berggren

Hösten 1939 trodde många att Sverige skulle klara sin neutralitet på samma sätt som under första världskriget. Men med finska vinterkriget och det tyska angreppet på Norge och Danmark våren 1940 tycktes det som om Skandinavien skulle bli skådeplats för den stora urladdningen mellan stormakterna.
Men samtidigt som ljusen släcktes i många av Europas städer fortsatte vardagslivet i Sverige. Biograferna gick för fullt, dansorkestrarna spelade, män och kvinnor blev kära och fick barn, författarna skrev böcker och sportaffärerna sålde kälkar och skidor som aldrig förr under den snörika vintern.
Den första delen av trilogin Landet utanför skildrar hur kända och mindre kända svenskars liv gestaltade sig under det första krigsåret. Framställningen går fram till den mörka sommaren 1940 då de tyska arméerna stod segerrika på den europeiska kontinenten och endast Storbritannien kämpade vidare.
Skulle Sverige kunna hålla sig utanför världskriget? Borde Sverige göra det?
Ransoneringskort delades ut, den illa utrustade svenska armén mobiliserades, kommunister internerades och riks­dagen började förbereda grundlagsändringar för att begränsa tryckfriheten.

Henrik Berggren är historiker och journalist. Han har varit kulturchef och ledarskribent på Dagens Nyheter men också skrivit en rad verk om svensk 1900-talshistoria, bland annat: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006; med Lars Trägårdh), Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme (2010), Dag Hammarskjöld: att bära världen (2016) och 68 (2018). Han har även skrivit en historisk thriller om spanska inbördeskriget, Det röda arvet (2014).
Priser och utmärkelser:
John Landquists pris av Samfundet de Nio 2011
Natur & Kulturs Johan Hansson-pris 2011
Axel Hirsch pris av Svenska Akademien, 2011
Stipendium ur Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne, 2010
Nöjesguidens Stockholmspris 2010
Henrik Berggrens webbsida hittar du här.

Sagt om boken
"De senaste fem åren har jag ägnat mig åt gedigen research för min första historiska roman, som utspelar sig under andra världskriget. Det har blivit ett stort antal fackböcker och biografier, som har öppnat mina ögon för en massa fenomen och fakta jag aldrig tidigare hört talas om. Bland annat Henrik Berggrens första del i trilogin ”Landet utanför”, en fantastisk skildring av Sverige och var vi befann oss under krigsåren. En fackbok som är oerhört målande och som fick mig att se på Sverige ur ett helt annat perspektiv."
/Denise Rudberg, författare
"En bok som kan ge oss bättre verktyg att förstå vår egen samtid än dagens ofta enkla jämförelser med 1930-talets nazism". Hynek Pallas i GP, läs hans recension här.







Petra Gilliusson, 22 pärlor i Höga Kusten





Petra Gilliusson har semestrat i Höga kusten sedan barnsben och fotografering har länge varit hennes stora hobby. För tre år sedan fick hon idén om att skapa en egen fotobok och började samla bilder på olika vyer runtom i Höga kusten.

– Det roligaste för mig skulle vara att andra gillar dem och samtidigt får se ett fantastiskt ställe i Sverige, säger Petra Gilliusson.

Hon har tidigare delat sina bilder i sociala medier och fått positiva kommentarer från vänner och bekanta, vilket sporrat henne att våga ta steget att förverkliga sin dröm om att ge ut sina bilder i bokform.

Hur valde du ut ställena till boken?

– Det är mina pärlor som jag ofta besöker. Men jag vill betona att det finns massor av andra pärlor också, jag har fått välja litegrann. Det handlar om omfång och om att få plats i en bok.
Vilka är dina bästa smultronställen i Höga kusten?

– Jag tycker att varje ställe har sin charm, men Marviksgrunnan ligger mig väldigt varmt om hjärtat för det är så genuint. Även Trysunda med sin fantastiska natur och Grisslan. Där kan man nästan höra Astrid Lindgrens berättarröst i bakgrunden när man vandrar bland sjöbodarna.

Tanken är att det framför allt är bilderna som ska tala och inspirera i boken, men den innehåller också kortare presentationstexter och kartskisser över varje ställe.

– Som gammal geografilärare tycker jag att det är väldigt trevligt, säger Petra Gilliusson.

Denna fotobok tar er med på en resa bland saltstänkta rödmålade sjöbodar och doft av fisk, tång och surströmming. Varmt välkommen att ta del av den unika stämning och miljö som mina foton försöker förmedla. Du kommer att i denna bok få se en glimt av några pärlor i höga kusten.

Hälsningar
Petra Gulliusson
Fotograf


onsdag 7 augusti 2019

Kristina Alfonsius, En sjuksköterskas resa i 60- och 70-talet


Kristina Alfonsius om sin bok
När jag var sex år gammal så blev jag inlagd på Östersunds sjukhus för att operera blindtarmen. Jag blev så väl omhändertagen av personalen på avdelningen att jag bestämde mig då för att bli som dessa ”änglar”.

Läsarna får följa mig från elevtiden med mina väninnor, möta olika patientfall och läsa jämförelser mellan dåtida och nutida metoder. Varje patientfall har en hisroria bakom sjukdomen som jag berättar om och mina erfarenheter runt dessa patienter.

Jag riktar mig främst till kvinnor som antingen har jobbat som sjuksköterska eller är nyutbildad och finner det intressant att läsa om detta yrke och hur det var för mer än 40 år sedan.

Om Kristina Alfonsius
Född 1947 på Frösön, flyttade till Sundsvall januari 1967 och läste till sjuksköterska. Läste till intensivvårdssköterska i Stockholm 1969-70. Flyttade tillbaka till Sundsvall, jobbade i 10 år på Sundsvalls sjukhus, jobbade på Alnö Vårdcentral i 10 år. Tog en paus från sjukvården, läste marknadsföring och jobbade som försäljare i 5 år. Jobbade samtidigt deltid som sjuksköterska på sjukhem. Flyttade till Trondheim 1996 och bodde där i 2,5 år. Flyttade till Klockestrand, jobbade på Kramfors sjukhem. Blev sjuk år 2000 i utmattningsdepression/fibromyalgi. Blev pensionär och flyttade till Stockholm i april 2008, där jag nu bor i Rågsved.

Björn Brusell, Förändringen - så räddas vårt land


Björn Brusell har skrivit denna lättlästa och roande roman och det är svårt att lägga den åt sidan när man har satt ögonen i den. Författaren, tidigare journalist nu bosatt i Nederländerna, visar prov på ovanligt stor klarsyn och kunskap inom många områden.

Handlingen: Ett ungt akademikerpar startar ett politiskt parti Förändringspartiet (FÄP) där deras partiprogram är helt annorlunda än de traditionella partiernas. Hela etablissemanget fördömer deras politiska idéer. Men dessa unga människor är fast beslutna om att lyckas med sin politik och med hjälp av internet når de ut lavinartat. Folk gillar deras politik och efter tre månader har de trettiotusen betalande medlemmar som gör att de har en välfylld partikassa och därför kan gå vidare på den väg de slagit in på. Parets politik bygger på att få ner kostnadsläget för medborgarna, samtidigt som de med sina finurliga idéer räknar med att få ordning på budgetunderskottet, integrationen, sjukvården skolan och en del andra problemområden som samhället dras med. Under resans gång görs det mycket för miljön, där bland annat CO2-utsläppet reduceras avsevärt och ett femtiotal länder följer efter. Journalistiken, statsvetare, den etablerade politiken och andra experter anser att deras idéer absolut inte är genomförbara, utan bara skulle rasera landets ekonomi totalt. Men de är fast beslutna att genomföra sin politik och får mycket stöd från medborgare runt om i landet via internet, som de utnyttjar till hundra procent. Här visar författaren vilka enorma möjligheter internet har om man använder det på rätt sätt och etablissemanget som följer den gammalmodiga och traditionella vägen kan inte förstå eller förklara partiets framgångar med att få med sig medborgarna då de redovisar sin förändringspolitik som i ovanligt mycket skiljer sig från den traditionella politiken.

I den här fiktiva berättelsen får läsaren uppleva en politisk väg som aldrig prövats, men som kanske är genomförbar och den är absolut roande och uppiggande att läsa. Den som vill ha en förändring i politiken får här en fingervisning om hur det skulle kunna gå till för att ge människor ett bättre liv och framförallt en bättre ekonomi.


Nyckelord: förändring, politik, hållbarhet, klimatvänligt, besparingar, migration, invandring, livsstil, romantik, erotik.

Örjan Leek, Härnösand - historiskt sett


Bildjournalisten Örjan Leek har skapat en bilderbok på bokstaven ”B” om sin hemstad Härnösand. ”Härnösand – historiskt sett” är ingen traditionell historisk beskrivning av Härnösand. På 168 sidor, exklusiva omslaget, ryms 650 bilder och på bokstaven ”B” åker vi på en resa från backhoppning till båtar. Vi får se många bilder som aldrig varit publicerade, knappast kopierade ens från 6x6-negativ och glasplåtar från gömmor.

Bokformatet är också klart avvikande. Sidorna är i tydligt liggande format, 27x14 cm och boken är spiralbunden!

Örjan Leek har i sitt företag Profilbild cirka 8 000 mer eller mindre exklusiva foton som tillsammans bildar historien om den 434 år gamla staden Härnösand.

Han föreläser ofta om sitt Härnösand och vid sina bildspelsföreläsningar märker han ett övervägande intresse för den senaste 80-årsperioden och kanske allra mest för tiden 1950-1970, sånt som åhörarna själva kan referera till och känna igen sig i.

Örjan Leek föddes på Sundsvalls BB 1956 och levde sina första 14 år i västra Medelpad, i Grundsjön där familjen var bygdens stora entreprenörer med bl a BP-mack, ICA-butik, Post och taxi-/minibussrörelse.

”Härnösand – historiskt sett” är en glädjefylld bok där de flesta kan hitta något intressant.

Jonas Walldow, Nu bränner vi ner huset, sen tar vi lunch


 ”Alternativen för min framtid reducerades till exakt två. Jag skulle begrava min far. Och sedan göra honom sällskap.”

I skymningen på Hornsgatan, med en halvtom väska och ett heltomt bankkonto, funderar skandalkonstnären Norén över sina icke-existerande framtidsalternativ. Efter att bokstavligen blivit utsparkad från sin sambos lägenhet ringer telefonen. Sedan blir allting värre. Folk, både levande och döda, korsar Noréns väg vid återkomsten till hemstaden Gränna. Under den polkagrisdoftande idyllen puttrar inte bara frustration och osämja, det finns även en mängd obesvarade frågor och ett ständigt hot om hämnd.

Nu bränner vi ner huset, sen tar vi lunch är en skruvad och mycket underhållande mörk feelgood om en konstnärs resa från stekheta toppen till en bra bit under fryspunkten. En läsupplevelse utöver det vanliga som bildar en tät väv av mattor som inte sällan rycks undan för läsaren.

JONAS WALLDOW, född 1972, är uppvuxen i Gränna. Han har bott i Tyskland vid två tillfällen och utbildat sig till skådespelare i New York. Efter några år som frilansskådespelare hemma i Sverige lockade en copywriterutbildning i Stockholm som följdes av fem år i reklambranschen. Men Grännapojk, som han är, startade Jonas ett polkagriskokeri i Gamla Stan som han drev i flera år, och nu har han hittat sin roll som författare.

tisdag 6 augusti 2019

Sara Bergmark Elfgren och Emil Maxén, Knäckarbanketten

Sara Bergmark Elfgren, Emil Maxén. Foto Henric Lindsten

I hertig Ludberts stora kök arbetar lille Amund, vars högsta dröm är att äga ett par skor. Alla kallar honom svinpojken eftersom hans uppgift är att mata grisarna med resterna som blivit över från hertig Ludberts bord. Och mycket rester blir det. Hertigens yngsta dotter Ottilia ser med avsmak hur hovet frossar i överflöd. Själv broderar hon fasansfulla monster och drömmer om ett friare liv.

En dag bestämmer sig hertig Ludbert för att ordna en enorm fest - en bankett som ska pågå i tre dagar och tre nätter med två hundra nya maträtter varje dag och tjusiga gäster från när och fjärran. En riktig knäckarbankett! Men hans avundsjuke tvillingbror har planer på att förstöra festen ...

Snart blir Amund och Ottilia indragna i ett farligt och hisnande äventyr med högfärdiga hertigar, lömska mopsar, stridslystna harar, vidriga vidunder och en poetisk jättehund. Sara Bergmark Elfgren och Emil Maxén har tillsammans skapat en rikt illustrerad saga som funkar både som högläsning och att läsa själv. För barn 6-9 år.


Sara Bergmark Elfgren, född 1980, bor i Stockholm. Hennes roman Norra Latin gick hem både hos läsare och recensenter när den kom ut hösten 2017. Den utnämndes till en av årets bästa böcker i Dagens Nyheter och nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2018.

Sara Bergmark Elfgren har, tillsammans med Mats Strandberg, skrivit de populära och kritikerhyllade Engelsforsböckerna (Cirkeln, Eld och Nyckeln), som har filmatiserats och översatts till tjugofem språk. De båda författarna skapade även seriealbumet Berättelser från Engelsfors tillsammans med tecknarna Kim W. Andersson, Karl Johnsson och Lina Neidestam. Cirkeln blev en stor succé bland både kritiker och läsare. Den gick som första ungdomsbok någonsin in på Dagens Nyheters kritikerlista och nominerades till Augustpriset.

Sara är även manusförfattare och dramatiker, skriver bilderböcker och serier. Hon har skapat De dödas röster, en poddserie för Sveriges Radio, som hade premiär 2016 och nominerades till Prix Europa. Serien blev en enorm succé både bland lyssnare och kritiker.

I april 2017 utkom hon och Karl Johnsson med den hyllade serieromanen Vei - bok 1. Sara har även gett ut två bilderböcker på Rabén & Sjögren tillsammans med Maria Fröhlich - Nu leker vi! (2016) och Just nu har vi varandra (2015), som Expressen kallade “en liten revolution”.

Priser och utmärkelser:
Nominerad till Augustpriset för Cirkeln (2011)
Vinnare i Bokjuryn 2011 för Cirkeln (kategori Ungdom 13 år–)
Stora läsarpriset för Cirkeln (2011)
Bokbloggarnas litteraturpris för Cirkeln (2011)
Vinnare i Bokjuryn 2012 för Eld (kategori Ungdomsböcker)
Stora läsarpriset för Eld (2012)
Nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris för Norra Latin (2018)

Se hennes hemsida här.

Emil Maxén är illustratör och serieskapare och arbetar även som koncept- och storyboardartist. Han har bland annat gjort de hyllade serierna om Stor-Jobal från Krokjala.
Emil Maxén tilldelades Albert Engströms ungdomspris 2019.

Läs mer om Emil Maxéns övriga böcker här.

torsdag 1 augusti 2019

Emil Maxén, Stor-Jobal från Krokjala - Ragnagöken


Emil Maxén, är tecknare, 27 år från Timrå men bor nu i Sundsvall. 2016 släppte han sitt första seriealbum
Stor-Jobal från Krokjala, som han jobbat med på fritiden i cirka tre år. Det blev en stor succé som han följde upp med Det surnar i säven. Nu avslutar han trilogin med Ragnagöken.

Han släpper i höst även en bok för barn 6-9 år,  Knäckarbanketten, som han illustrerat och Sara Bergmark Elfgren (känd för bl a Cirkel-trilogin) har skrivit texten. Läs mer om den boken här.

Ragnagöken
Våren har kommit och allsköns onda rotskott ska snart stå i full blom. Inälvsdalens härskare, träpatronerna i Smoggholm och deras (och Guds) stridsman, häxbrännaren Prost Kulle, har rustat för strid. Mot dem står allsköns trolltyg, hedningar och Kräk, under motvillig ledning av Stor-Jobal. Glesbygdens eget Harmageddon väntar runt hörnet. Vem ska gå segrande ur slaget om Inälvsdalens framtid?

Ragnagöken är den avslutande delen i trilogin om den stornäste stortjuven Stor-Jobal från Krokjala. Seriens skapare Emil Maxén fick Albert Engströmsällskapets Ungdomspris 2019 för denna norrländska skröna, bl a med motiveringen att han "är något så fantastiskt roligt som en genuin storljugare som kan teckna".


Det surnar i säven
Allting började så bra. Trollsäcken som den stornäste enstöringen Stor-Jobal stal från häxan Lapp-Tomsa gjorde honom för en tid till Inälvsdalens frälsare och store man. Men säg den glädje som varar. Nu har lyckan vänt och det ärmånga som vill se Stor-Jobal sona dyrt för övergreppen han begått mot folk och fä. Bygdens befolkning har vänt sig emot honom, Lapp-Tomsa är tillbaka och ute efter både hämnd och säck, och Jobals plågoande från barnhemmet, häxbrännaren Prost Kulle, har också tagit upp jakten på stortjuven från Krokjala.

Med Stor-Jobal från Krokjala har illustratören Emil Maxén skapat en skräckserie djupt förankrad i mellannorrländsk glesbygd och folktro.



Den stornäste enstöringen Stor-Jobal hankar sig fram på att plundra ödekåkar i Inälvsdalens obygder. En dag råkar han stjäla en trollsäck med kraften att blanda samman allt animaliskt man stoppar i den. Med den förhäxade säckens hjälp är Stor-Jobal snart på god väg att bli en rik och mäktig man i bygden, men inte utan vissa komplikationer...

Inspirerad av såväl platser och kulturlandskap längs Indalsälven, som av gammal folktro, filmen Dunderklumpen och medeltida fabeldjur, har illustratören Emil Maxén skapat en skräckserie för alla åldrar med rötterna i Mellannorrlands sura jordar.

Se ut utdrag ur albumet här.