Leif Milling, Catch

 

Boken Catch är en fotobok som visar en kollektion av mina bästa fotografier. Det är bilder som har anknytning till mitt stora intresse för flugfiske.

Catch är en bok för dig som är intresserad avfotokonst där du får utrymme för egna tolkningar av mina bilder. Men du får även en möjlighet att via ljudfiler lyssna på mina berättelser kring fotografierna. Du som köper Catch bibliofil som är signerad numrerad upplaga på 100 ex får även en utskrift på Fine Art fotopapper. Det kan vara en prydnad till din flugfiskehörna eller en gåva till en vän.

Jag ser min bok som en katalog till en utställning och du kan givetvis köpa flera av mina bilder. Skriv ett mail till mig då får du en personlig kontakt. www.leifmilling.se

Jag bär på arv från mina förfäder vars skicklighet att skaffa mat åt familjen var helt avgörande för överlevnaden. Glädjen som sprider sig i kroppen när fisken hugger är för många så stark att den blir beroendeframkallande. Men med åren har jag märkt att jag alltid fångar mycket mera än fisk. Det kan vara storlommens rop som rullar över sjön en sen kväll, eller bara tystnaden och en stund tillsammans med en vän.

Under ett halvt sekel har min kamera följt mig på vandringen. På bråkdelen av en sekund sparas bilden för alltid.

Nu kan jag dela detta med er. Välkommen till min fotobok Catch.

Leif Milling

Susanne Fellbrink, Än sjunger hon inga sånger

Cilla Fallander har alltid levt för musiken, men en händelse i det förflutna satte stopp för en heltidskarriär som artist. I stället arbetar hon nu som nattredigerare på Sundsvalls Tidning, samtidigt som hon försöker hantera livspusslet med äktenskap och två små barn samt sångframträdanden på helgerna. När hon får idén att starta en showgrupp bestämmer hon sig: det är äntligen dags att satsa på musiken fullt ut. Samtidigt sprider sig en isande oro i Sundsvall. Flera kvinnor har överfallits av en okänd förövare, och några är spårlöst försvunna. Cilla börjar mer och mer känna sig övervakad i sin villa och när en personlig tragedi slår till blir hon tvungen att börja nysta i brotten som drabbat staden.

I ett bortglömt hus inte långt därifrån smider en man sina planer. Han längtar efter sällskap. Längtar efter någon som kan sjunga för honom. Och han har siktet inställt på Cilla …

Än sjunger hon inga sånger är en riktig bladvändare till deckare, som blandar ryslig spänning med inblickar i den inte alltid så glamourösa artistbranschen.


Susanne Fellbrink lever för musiken, men nu är hon författare också. Vid 3-årsåldern vaknade musikintresset och redan som 10-åring visste Susanne att det skulle vara musik som skulle prägla hennes liv. Varje fredag underhöll hon klassen med sång på roliga timmen. Mycket märkligt tyckte alla eftersom Susanne var så blyg i övrigt att hon knappt vågade prata bland folk. Läs hennes biografi här.

Sagt om boken
Monica Gullman har läst boken

Detta är Susanne Fellbrinks debut som romanförfattare. Hon har jobbat i snart 30 år som frilansande artist och låtskrivare. Hon driver en av Norrlands största körer, Popitoppkören, som just nu består av 220 kvinnor och två män. Hennes erfarenheter, både gott och ont om underhållningsbranschen är stort, något som visar sig i hennes debutbok.

Cilla Fallander älskar att sjunga och uppträda på en scen. Hennes dröm är att sätta upp en egen show med sång och dansnummer. Hon kämpar för att få vardagen att gå ihop, hennes man studerar i Stockholm, kommer bara hem på helgerna, barnen ska lämnas och hämtas på förskolan, hon har sitt nattjobb på tidningen och behöver ständigt hjälp med barnvakt sena kvällar. När hon inte får det jobb hon sökt på tidningen, att ge ut en barnupplaga, tar hon steget att ta tag i sin dröm. Hon söker ett starta-eget bidrag, och får det till sin glädje, men bara i sex månader. Men allt blir mycket tuffare än hon trott att hitta tjejer och killar som kan platsa i showgruppen och som kan sjunga och dansa. Någon chef är hon inte. Är alldeles för snäll och mesig.

Mitt upp i allt börjar hon höra mystiska ljud från källaren på nätterna? Kanske hon inbillar sig? Men rädd blir hon. Unga blonda tjejer försvinner, några blir antastade i parker men lyckas fly från angriparen. En riktigt obehaglig man stryker omkring. Cilla känner sig iakttagen, men hon har fullt upp och försöker skaka av sig den olustiga känslan. Den romska tiggaren, som sitter på stan och som hon en gång skänkte en varm vinterjacka till, iakttar mannen som stryker omkring och ser hans närgångna intresse för Cilla. En mörk hemlighet som hände 15 år tidigare får man som läsare också ta del av. När tjejen som ska hjälpa till med koreografin försvinner spårlöst och de så kallade väninnorna från förr hela tiden behandlar henne illa inser hon att nu måste hon släppa sina rädslor och ta tag i sitt liv och tuffa till sig.

Susanne Fellbrink kan allt om showbusiness men boken innehåller så mycket annat. Relationer, vänskap att våga följa sina drömmar. Att ge upp ”vänskap” där bara en ger, att inte duga. Att istället lägga energi och kraft på sina älskade barn och sin man som visserligen är lite bekväm av sig men han är hennes, Cillas stora kärlek. Jag applåderar när hon till slut ryter i åt krögaren som hela tiden skjuter upp att betala hennes fakturor på de arvoden de kommit överens om.

Boken är en riktig bladvändare som jag inte kan sluta läsa. Lite oroligt vill jag veta hur det kommer att gå när den obehaglige mannen närmar sig Cilla, det är henne han vill ha. Det är hon som ska finnas nära honom och det är hon som ska sjunga för honom, precis som hans mamma gjorde när han var barn, en mamma som nu är borta.

Susanne Fellbrink har verkligen fått till en bra story, tydligen kommer det att komma fler böcker med Cilla Fallander som huvudkaraktär. De böckerna kommer jag självklart att läsa, så skriv på nu kära författare. Tack för att jag fick läsa boken.

Monica Gullman

Margareta Rudbo, Det stora julracet

En höstdag, när Lill-Nisse och hans kompisar Ärtan, Bergis och Tickelina lekte i skogen, blev de överraskade av ett busväder. Då sökte de skydd under en stor gran. Där satt de och funderade på vad de skulle hitta på att göra i skogen innan vintern kom på allvar. Bergis kom med en lysande idé och de började genast att planera.

Skulle de lyckas genomföra sin plan? Det blev ingen lätt match. Hur det gick får du veta i den här boken.

Detta är Margareta Rudbos tredje bok om småtomtarna i skogen, och även denna gång är det Erica Nilssons fina illustrationer som kompletterar berättelsen.

Katarina Byström, Familjehacks

Vill du gå din egen väg i ditt föräldraskap men längtar efter att få välja och vraka bland inspirerande hacks? Då är det här boken för dig! Med lekfulla lösningar och handfasta tips hjälper författaren dig att navigera genom den snåriga småbarnsdjungeln. Här hittar du inspiration för att skapa en smidig och rolig vardag som får hela familjen att må gott.

Familjehacks – tips till småbarnsföräldrar för ett enklare familjeliv handlar inte om barnuppfostran utan peppar och lyfter fram det roliga med att ha barn. Du hittar enkelt och snabbt förslag på hur du kan ta dig an en akut utmaning i familjelivet som monster under sängen eller planering av barnkalas. Vanliga krämpor, syskonkärlek, hur du förbereder familjen på en ny bebis och hur du skapar ett lättstädat och praktiskt hem är bara några av de saker som du kan läsa om. Det är en given guide att återkomma till och ha nära till hands under hela småbarnstiden – fullmatad med lättillgängliga tipslistor och inspirerande bilder.

Katarina Byström föddes 1980 och är uppvuxen i Härnösand där hon jobbar som marknadschef på familjeföretaget och driver ett Bed och Breakfast med sin sambo. Tillsammans har de tre barn. På instagramkontot @familjehacks och hemsidan familjehacks.se delar Katarina med sig av sina tips och råd till småbarnsföräldrar. Familjehacks – tips till småbarnsföräldrar för ett enklare familjeliv är hennes debut.

Eva Häggmark, Blodsmak

Eva Häggmark

 Det är december. Snön faller och svenskarna gör sig beredda för att gå hem och fira jul med sina familjer. Då händer något som ingen varit beredd på: En blodbuss rånas brutalt utanför Rönnskärsverken i Skelleftehamn. Det är det första i en serie rån som i folkmun kommer att kallas för det nya blodsvåldet. Blodbristen är ett faktum och alla undrar vad som händer och varför.

Lina jobbar natt som lokalvårdare på Södersjukhuset. Hon reagerar starkt på det som händer och bestämmer sig för att ta reda på vad som ligger bakom, något som visar sig vara både svårt och farligt.

Blodsmak är en deckare med övernaturliga inslag.

Blodsmak är Eva Häggmarks debutroman. Hon har tidigare deltagit i en rad antologier.

Lotta Luxenburg, Infiltratören

En husbil kör över kajkanten vid Stockholms stadshus. När den bärgas gör räddningstjänsten ett makabert - fynd tolv kvinnolik. Kriminalinspektörerna Isabella Knyckare och Nikolaj Malmsten hinner knappt börja nysta i mordfallet innan ett upplopp utan förvarning lamslår Stockholm. Finns det en koppling mellan de våldsamma händelserna? Medan säkerhetspolisen misstänker en utländsk terrorcell infiltrerar Isabella en kriminell gruppering för att komma kvinnomördaren på spåren.

Infiltratören är den första fristående delen i en ny serie om Nikolaj Malmsten och Isabella Knyckare och de övriga utredarna i teamet Stockholmsgruppen, en del av polisens nationella operativa avdelning, NOA.

LOTTA LUXENBURG kommer ursprungligen från Sundsvall men bor i dag i Stockholm. Hennes två första böcker, Försvunnen och Spårlöst, lockade stora skaror med ljudbokslyssnare. Den senare boken, Spårlöst, blev också nominerad till Storytel Awards, tidigare Stora Ljudbokspriset.

Sagt om Lotta Luxenburgs tidigare böcker:

"En riktigt intressant författardebut." Lena Jeppsson, Dast Magazine
"Författaren har skrivit en bok om det omöjliga och allra mest hemska." Nisse Scherman, Svenska Deckarakademin

Hans Ekman, Susanne Holmlund, En livslång guldsmedshistoria

Hans Ekman

Susanne Holmlund

1668 kom förmodligen den första guldsmeden till den unga staden Sundsvall. Han företrädde ett hantverksyrke med flertusenåriga anor, som hade förts vidare från mästare till lärpojkar och gesäller i generation efter generation.

1954, nästan 300 år senare, kom en ung Hans Ekman dit; också han en produkt av samma tradition och numera en av de sista ännu verksamma guldsmeder som skolats i det gamla lärlingssystemet. Under sina mer än 70 år i yrket – varav över 50 som innehavare av Ekmans Guldsmedja i Skönsberg – har han sett yrket blomstra, genomleva de fantastiska guldåren på 1950, -60, -70 och -80-talen och därefter tyna.

Här berättar han om sitt liv, sitt hantverk som guld-smed och ädelstenskännare samt sina föregångare i Sundsvall; om en tid där händer formade kostbara metaller och stenar till vackra smycken, och som nu tycks vara på väg att försvinna.

Boken har skrivits tillsammans med journalisten Susanne Holmlund.

Boken släpps på Julfestivalen, lördag 30 nov.

Lars Nylin, Ronald Åhman, Domslut. Fotbollens hjältar och syndabockar

Ingenstans beskrivs utövarna så ofta som hjälte eller syndabock som inom fotbollen.

I Domslut. Fotbollens hjältar och syndabockar skildras de som av någon anledning blivit just hjältar eller syndabockar, i vissa fall bådadera. Ett särmärke som kan bli livslångt, likt en tatuering. För vem har inte en åsikt om Diego Maradona, Zinedine Zidane, Jean-Marc Bosman och Hope Solo? Var också säker på att du stöter på Jose Mourinho - aldrig i avsaknad av någon syndabock! Liksom media, klubbägare och andra potentater som påverkar oss i valet av hjältar och syndabockar.


Lars Nylin (f.1958) är frilansjournalist och författare med rötterna i Sundsvall. Han skriver både musikartiklar och sportböcker och har gjort det till sin specialitet att skildra annorlunda idrottshändelser. Han har gett ut böcker som t ex Tusen svenska sportklassiker och Zlatan: hårda fakta.

Lars Nylins hemsida här.

Lars Nylin intervjuas på Julfestivalen, lördag 30 nov, av sportjournalisten Christer Jonasson.

Anne-Marie Schjetlein, Döden under ytan

Andreas och Stina väntar barn och allt borde vara frid och fröjd, men det är något som skaver. Andreas får inte den kontakt med Stina han förväntar sig och när hon plötsligt blir inlagd på sjukhus står han ensam med ansvaret för de fyra barnen. Vad är det Stina döljer och vad har Petra med det att göra?

Samtidigt kommer en svårt skadad yngling in till akuten i Halmstad efter en motorcykelolycka. Andreas känner igen den medvetslöse pojken och ringer de chockade föräldrarna. När pojken en tid senare, uttorkad och svårt medtagen, återkommer til akuten, anar Andreas att det är någonting som inte stämmer. Varför dyker han upp igen? Ett mörkt familjedrama rullas upp, där skuld och hemligheter länge dolts.

Anne-Marie Schjetlein flätar skickligt samman vardagens livspussel och nära familjerelationer med ond bråd död och mörka hemligheter i den fjärde boken i serien om kirurgen Andreas på sjukhuset i Halmstad. Det är en spänningsroman att både känna igen sig i och förfäras av.

Sagt om Anne-Marie Schjetleins författarskap:

»... En skicklig deckarförfattare.« Nisse Scherman, DAST Magazine
»... det här är bra, rentav fantastiskt bra, och jag vill bara läsa mer av Schjetlein.« i Bokhyllan

Om Anne-Marie Schjetlein

Anne-Marie Schjetlein debuterade 2014 med ”Döden kvittar det lika”. ”Döden den bitterbleka” var uppföljaren, utgiven 2016. Den tredje boken i serien om kirurgen Andreas Nylund ”Döden ingen ser” utgavs hösten 2017.

I hela sitt vuxna liv har Anne-Marie Schjetlein arbetat inom sjukvården. Hon är utbildad sjuksköterska med magisterexamen och har huvudsakligen arbetat inom operationssjukvård. Vid sidan om författandet arbetar hon med att utbilda studenter-och sjukvårdspersonal i hjärt-lungräddning och akut omhändertagande. Därför är det ingen tillfällighet att intrigen i hennes relations-och spänningsromaner utspelar sig i sjukhusmiljö. Livet på ett sjukhus är en komprimerad värld. Den innehåller sorg, lidande, smärta och död, men också glädje, hopp, lättnad och liv. På ett ögonblick kan pendeln slå från eufori till katastrof. En mycket passande kuliss för spänningsromaner, enligt författaren.

Människors uppväxt och barnets perspektiv är ytterligare en viktig komponent i hennes berättande.

”Barn far illa i dag och borde inte behöva göra det. Det är inget vi kan blunda för, det kan inte nog belysas. Jag tror inte att det finns vuxna människor. Bara små och stora barn i vilsna kroppar. Hur påverkas en människas liv av en trasig uppväxt? Kan det föda hat och en vilja till hämnd? Och vad kan hända då?”

Med norska föräldrar, uppvuxna i Tromsö, har hennes livsresa ringlat sig genom Sveriges avlånga land. Hon är född i Sverige och har bott på flera platser runt om i landet. Från Eksjö i Småland till städer i Norrbotten som Luleå, Pajala och Kiruna, via Storfors i Värmland till västkusten, Mölndal, Göteborg, Särö och Halmstad.Sedan 2016 bor hon i Stockholm.

Monica Gullman har läst Peter Robinson och Anna Hope

Förödande konsekvenser, Peter Robinson

Ny stark spänningsroman med kriminalkommissarie Alan Banks! En pojke från Mellanöstern hittas nedtryckt och död i en soptunna i Eastvales ruffigaste kvarter. Kriminalkommissarie Alan Banks och hans kollega Annie Cabbot kallas in för att leda utredningen, men den tar en drastisk vändning när det visar sig att pojken har blivit knivhuggen till döds på en annan plats. Vem är pojken? Och var kom han ifrån? Samtidigt hittas en heroinmissbrukare död av en överdos i ett område där ett köpcentrum ska byggas. När Banks får upp ögonen för en suspekt byggherre, inser han att hans upptäckter kan leda till något fruktansvärt...

Sagt om boken:

Detta är hans 20:e bok om kriminalkommissarie Alan Banks. Engelsk kriminallitteratur när den är som bäst.
En pojke i 12-14 års ålder hittas knivmördad, nedtryckt i en soptunna. Ingen vet vem han är, han är inte anmäld saknad. Alan Banks och hans team har inget att gå på.
En äldre man, drogmissbrukare, hittas i sitt sunkiga hus, död. En överdos, kanylen sitter kvar i armvecket. Självmord eller mord är frågan?
Nu drar utredningen igång på allvar. Alan Banks hittar en koppling till den droghandel som eskalerat i området. Leveranslinan av knarket sköts av unga pojkar som inte är straffmyndiga. Banks vill komma åt de som sitter högst upp i den albanska drogkartellen.
Samtidigt får man följa Nelia Melnic, Zelda, vackra mörkögda Zelda som blev kidnappad i Moldavien som 17-åring, förd till ett hus där hon blir inlåst i tio år och utnyttjad av män som prostituerad. Med hjälp av en man som blir förälskad i henne lyckas hon fly. En av hennes färdigheter är att hon aldrig glömmer ett ansikte. Detta gör att hon får arbete hos NCA ”National Crime Agency i London”. Hennes fokus är dock att hämnas på den person som kidnappade och våldtog henne. En grym och våldsamt brutal man.
Peter Robinson är en mästare på att variera sina intriger och teman. Något som också visar sig i handlingen i denna kriminalroman. Alan Banks har ju blivit en favoritkaraktär, han är lite av en livsnjutare, kopplar gärna av med musik en whiskey och ett glas gott vin.
Han är superskärpt och lyckas alltid lösa de mest invecklade brott, annars vore han inte Alan Banks.

4/5 i betyg / Monica Gullman

Förväntan, Anna Hope

När ingenting blev som man hade tänkt sig
Hannah, Cate och Lissa är unga, färgstarka och oskiljaktiga. De bor i East End i London och deras tillvaro genomsyras av konst, aktivism, romantiska äventyr och känslan av att ha hela livet framför sig. De är fulla av liv och energi. De är bästa vänner.
Tio år senare har livet inte riktigt blivit som de förväntade sig. Istället befinner de sig mitt bland spillrorna av misslyckade karriärer och svalnande äktenskap. Alla tre längtar efter det som någon av de andra har. Alla tre frågar sig samma sak: Hur lever man ett meningsfullt liv?
'Förväntan' är en roman om vänskapens toppar och dalar, hur den kan tappa fart bara för att sedan komma tillbaka starkare än någonsin. Om att hitta sin egen väg framåt. Den utforskar det där gränslandet mellan förväntningar och verkligheten en plats full av drömmar, längtan och smärta där vi alla lever våra liv.

Sagt om boken:

Anna Hope har studerat på Oxford University och Royal Academy of Dramatic. Hon bor i Sussex med sin man och dotter.
Boken handlar om tre kvinnor, Hannah, Cate och Lissa. Livet leker, de ägnar sig åt konst, romantiska äventyr och känner att de har hela livet framför sig. 10 år senare, livet blev inte riktigt som de förväntade sig. Deras förhoppningar och drömmar om karriärer, lyckliga äktenskap, barn, evig vänskap går inte i uppfyllelse.
Cate har gift sig, träffade sin man, Sam, på en dejtingsida, de gifter sig, får ett barn, Tom, han håller på att knäcka henne, ett evigt ammande dag som natt. Hon känner sig som en usel mamma som inte orkar.
Hannah längtar efter barn, har under en treårs period genomgått alla prov och tester som finns för att bli gravid, alla misslyckas, hon är helt fixerad på att bli mamma men det vill sig inte riktigt och åren går. Hennes man, Nathan börjar tröttna, han söker tröst hos Lissi som har en misslyckad karriär som skådespelerska, hon går på den ena audition efter den andra. Får sällan napp och är i stort behov av pengar till hyra och uppehälle. Hon öppnar sin dörr för Nathan, i alla fall tillfälligt.
Alla tre längtar efter något som de andra har. Frågan är, hur lever man ett lyckligt och meningsfullt liv?
En underbar roman om kärlek systerskap och frågeställningar som definierar en hel generation. Detta har Anna Hope skildrat med blixtrande intelligens och knivskarp blick. En plats full av drömmar, längtan och smärta, där vi alla lever våra liv.

4/5 i betyg / Monica Gullman

Jan och Maria Berglin; Nya bokstavskombinationer

Det finns saker man kan lita på. Att vintern alltid kommer tillbaka när man helst av allt vill slippa. Att smörgåsen landar med sovelsidan ned. Att på en normal arbetsplats gör tio procent sitt jobb och resten småfuskar sig fram. Att strängt taget allt kan klassas som ekologiskt. Att ens liv hade kunnat vara radikalt annorlunda om man bara hade fått heta Eva-Maria. Att allt faller sönder och Fenrisulven ränner. Att Göran Greider alltid har något att tillägga (utom möjligtvis om infiltrationsbäddar). Och att det snart är dags att köpa årets Berglin inklusive kalender och lägga under granen. För vad skulle vi egentligen begripa av vår samtid om inte Jan och Maria Berglin hade sammanfattat den åt oss varje vecka? Vad skulle vi veta om The Rynnerblads, The Drevhögs, The Flakmyrs och The Bjällermalms någonstans därute om inte de hade iakttagit, tjuvlyssnat och spionfotograferat? Nya bokstavskombinationer är årets oumbärliga samling av fyrrutingar och ensidesteckningar. 2019 på en tallrik.

Så går en dag än från vår tid och ytterligare 365, upptecknade och nedtecknade och tecknade av Jan och Maria Berglin. Plus bonusmånaden Mörv som traditionsenligt infaller mellan november och december. Om plågorna är jämna så räcker de längre.


I över tre decennier har Jan och Maria Berglin skildrat läget i landet med sin oefterhärmliga blandning av humor, samhällskritik och vankelmod. Nya bokstavskombinationer är deras nya samling av fyrrutingar och ensidesteckningar från året som gått dagsfärsk humor som aldrig blir inaktuell.

Jan Berglin är tecknare och lärare. Maria Berglin är skribent och konstnär. De är bosatta i Gävle. Jan Berglin har mottagit flera priser och utmärkelser, bland annat Alf Henrikson-priset 2004 och Albert Engström-priset 2007. Tillsammans erhöll de Natur & Kulturs Kulturpris 2013. Deras serie publiceras varje vecka i åtta svenska dagstidningar.



Jan Berglin, är en mycket populär serietecknare, som bland annat gett upphov till de satiriska serierna Berglins och Far och jag.

Jan Berglin bor i Gävle. Han brukar betecknas som samtidsskildrare i serieform och har framför allt blivit uppskattad för dråpliga kommentarer kring vardagslivets situationer. Ett annat typiskt inslag i Berglins serier är skildringar av skolvärlden, lärare och akademiker i allmänhet i humoristisk och satirisk form.

Jan Berglin

I samband med sina studier debuterade han 1985 som serietecknare i studenttidningen Ergo, där han fortfarande medverkar. Hans serier i Ergo blev mycket uppskattade av Uppsalastudenterna vilket ledde till att Svenska Dagbladet fick upp ögonen för Berglins produktion. Svenska Dagbladet publicerade sin första Berglin-serie 4 januari 1995. Hans serier kan också ses i tidningar som Arbetarbladet, Arbetaren, Ingenjören, Kommunalarbetaren och i serietidningen Larson!.

Jan Berglin samarbetar med sin fru Maria Berglin med både uppslag till sina teckningar och utformningen av dem, vilket har lett till att serien i Svenska Dagbladet har bytt namn från Berglin till Berglins.

Uppslag i Sundsvalls Tidning, 29 augusti 2015

Sofia Weiss, Kör hårt, NOA!

Sofia Weiss

Noa är inte glad. Allt går emot honom. Kompisarna frågar inte om han vill vara med. Pappa åker på semester utan Noa. Och det värsta av allt är att efter sommarlovet börjar Noa i en ny skola, där han inte känner någon! Inget kan bli värre, så när mamma vill att han testar mountainbike, då gör han det. Att prova nya grejer är inte så farligt, påstår hon. Fast just det här med mountainbike blir farligare än mamma tror. Vilken tur att Soraya är med och cyklar med Noa.

Sofia Weiss är barnbibliotekarie på Sundsvalls Bibliotek och det här är hennes tredje bok.

Fredrik Westin, Till toner från pianoön

till toner från pianoön

Omslaget är klart, boken är skickad på tryck. Dikterna i huvudet är slut för den här gången. Det är märkligt, när skrivandet är igång så flödar orden inne i huvudet, när sista bokstaven är skriven så blir det tyst igen....till nästa gång som det måste ut. 

Omslagsbilden den här gången kommer från samma filmrulle som "själamarker", den är tagen från ytterligare en utsikt från mitt barndomshem, den här gången ut mot Indalsälven, ut mot där pianoön en gång låg. "till toner från pianoön".

Boken släpps på Julfestivalen 30 nov 2019.
 

Monica Gullman har läst boken

Jag är ingen lyrikläsare, men Fredriks dikter fastnar direkt. Ord och meningar som blir till ett sammanhang. Jag läser sakta, stannar upp, kommer på mig själv med att nicka och le när texten griper tag i mig. Dikten, som har samma titel som boken, är vacker och berörande.

I rätt vind kan tonerna höras,
så sades det till mig som barn
då,
när älven var mitt hav
innan oron slagit rot
en sägen om blindskär
ur flottningens bortglömda grynnor

Några av dikterna är vackra kärleksdikter. I dikten Movere, går han i den sena timmen för att titta till sina barn som sover, som en kvällsritual, för att viskande tala om att han älskar dem. Det är så mycket kärlek i den dikten.

Den sista dikten i boken är ett brev till en far.

Jag läser mellan raderna, får en klump av gråt i halsen. Att få duga, och bli älskad för den man är, och att älska tillbaka. Men när orden aldrig uttalas, hur ska man veta? Eller ska, att bli älskad förtjänas? Så sorgligt men ändå så fint skrivet av Fredrik Westin.

Är så tacksam över att jag fick din bok i min hand. Må du aldrig sluta skriva dina dikter.

Har inget att jämföra med då jag inte läser lyrik, men boken har berört mig, språket är vackert och jag har läst den gång på gång på gång.

Den får 5/5 i betyg av mig
Monica Gullman


själamarker

Omslagets fram- och baksida är ett foto som ska visa på dubbla regnbågar över åkern utanför köksfönstret i mitt föräldrahem. En lagom kitschig bild som är tagen av mig med en instamatic-kamera någon gång början av 1980-talet, från en annan tid i ett yngre och mindre liv med visioner om att bli proffs i fotboll och ivrig väntan på nästa nummer av Buster. De tiderna är sedan länge förbi men bilden fångar ändå minnet och känslan av det som blivit titeln på diktsamlingen ”själamarker”. När jag tittar noga så ser jag blasten i potatislandet och till vänster i skogen så finns ett hemligt ställe dit blåsipporna kommer först av alla och till höger strax utanför bild så ligger "gröna gången" där liljekonvaljerna färgade marken grön och vit, ställen som min farmor visade mig som barn, alla dessa små ställen är som tidskapslar i mitt minne och bildar mina själamarker. Dikterna i boken har inget givet samband eller så finns det där ändå?

Fredrik Westin

Monica Gullman har läst Själamarker
Jag är ingen lyrikläsare men nu har jag läst Fredrik Westins nya lyriksamling, Själamarker.

Jag är helt tagen, så vackert, så lätt flyter raderna…………. Jag har läst den två gånger och kommer att läsa den många gånger till.

Ett par utdrag:
Perrong:
Jag är en perrong där många har väntat
Som många har lämnat, som vissa har vinkat av,
Som några har längtat till,
Som blev en slutstation för den rätta resenären.

Precis innan december.:
När det svärtas som mest, då anas något, där mitt i mörkret kommer löften om ljuset.
Likt en fördrivning av det onda, i det kalla, en tyst överenskommelse om tillfällig vapenvila.

En klump i halsen och några torkade tårar på min kind, så berörd är jag. 108 sidor att läsa gång på gång.

Den får 5/5 i betyg av mig

Monica Gullman
Vängåvans kulturtant

 

Herman Lindqvist, Sverige - Polen : 1000 år av krig och kärlek

Herman Lindqvist

I tusen år har svenskar och polacker mötts i krig och kärlek, ändå är Polen ganska okänt för så många. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska och senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism; flyktingar som berikat Sverige och satt avtryck i kultur och media. Polen är vårt nära grannland, ändå

så långt borta för de flesta svenskar. Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, för oss genom svensk-polsk turbulens fram till dagens moderna, men politiskt omstridda Polen.

Herman Lindqvist har skrivit över sextio böcker och han skriver ständigt fler. Det är framför allt historiska verk, men också skönlitteratur, biografier, kåserier m.m.

Han föddes i Stockholm 1943, men växte upp i Helsingfors. Han tog studenten, läste statskunskap och började sitt yrkesliv som journalist. Vid 25 års ålder blev han utrikeskorrespondent för Aftonbladet och bevakade sedan under mer än tjugo år krig och katastrofer i alla världsdelar för Aftonbladet, Expressen, SVT och Riksradion. Numera är han bosatt i Warszawa.

År 1969 debuterade han med en reportagebok om den ryska invasionen av Tjeckoslovakien. I sin skönlitterära debut Strax före deadline (1980) skildrade han sina upplevelser då de röda khmererna tog över Pnom Penh i Kambodja.

Sedan 1990 är han heltidsförfattare. Under åren 1992–2006 utgavs hans stora verk Historien om Sverige i elva delar. Den bokserien har tillsammans med de omkring trettio avsnitten av Hermans historia som sändes i SVT mellan 1991 och 2002 starkt bidragit till det ökade historieintresset i Sverige. Många har vittnat om att det är Herman Lindqvists medryckande sätt att berätta som har fått dem intresserade av historia.

Herman Lindqvist har en djup kunskap om Sveriges kungahus, som han har skrivit flera böcker om, senast Kungligt och mänskligt (2010). Han har också undervisat prinsessorna Victoria och Madeleine i Sveriges historia.

Hans serie om franska historiska personligheter började 2008 med Madame de Pompadour, ett porträtt av 1700-talsborgarflickan som blev kunglig älskarinna och fick en maktställning som få andra. Året därpå kom Jean Bernadotte, mannen vi valde, om den franske marskalken som blev vår förste kung av ätten Bernadotte, Karl XIV Johan, och våren 2011 kom Ludvig XIV, Solkungen.

Herman Lindqvists självbiografi om livet som journalist och författare, Mitt i allt, kom 2012. Året därpå skrev han en bok han länge velat skriva, om Sveriges och Finlands gemensamma historia: När Finland var Sverige. För den belönades han med 18 000 euro av Svenska Litteratursällskapet i Finland och med ett hedersdoktorat vid Åbo Akademi. Därefter har den flitige författaren också skrivit om Erik XIV och om Sverige som kolonialmakt, något som ingen tagit ett samlat grepp om tidigare.

Daniel Gustafsson, Odenplan

Daniel Gustafsson

Nominerad till Augustpriset 2019 i kategorin Årets skönlitterära bok.

Han glömmer att ge sin son vantarna på morgonen. Men att ta sig till skolan med ett par nya blir svårare än han tänkt. Från den tillfälliga lägenheten rör han sig ut i stadslandskapet vid Odenplan, där de fashionabla, nyrika gatorna måste ge plats även åt det trasiga och bortsållade. Såväl ovan som under jord pågår livet, eller den livsfientliga strävan efter ordning. I romanen Odenplan bryts personliga skuldtrauman mot omvärldens hårda former, centraleuropeiska minnen slår in i ett sönderfallande medvetande och gör stadens färger och lukter fantasmagoriskt påträngande. Och ett par vantars värde omförhandlas ständigt.

Daniel Gustafsson, född 1972, är översättare från engelska och ungerska. Odenplan är hans första roman.

Sagt om boken

"Här finns ett fantastiskt språk, ett drabbande tema, en intressant Ulysses-cover och mycket mer, men länge vacklar jag fram och tillbaka inför frågan om den verkligen är …
Läs Anders Kapps recension här.

"... en värdig och ytterst stilsäker debut som rör sig i en centraleuropeisk tradition som jag förknippar med Peter Handke och Herta Müller..."
/Ulf Karl Olov Nilsson, Svenska Dagbladet

"Daniel Gustafsson skriver med en imponerande säkerhet (...) Texten är avskalad och vackert klar, handlingen både driven och dröjande på ett sätt som faktiskt ibland för tanken till Virginia Woolf."
/Annina Rabe, Expressen

"Odenplan är framför allt en roman om ett tillstånd, och det är något som författaren framför allt fångar indirekt. Alla dessa detaljrika beskrivningar av till exempel kvarteren runt Odenplan, eller av den långsamma promenaden genom korridoren på en vårdcentral, tjänar till att metodiskt ringa in den här mannens kris. Och Daniel Gustafsson (en sen debutant, född -72) är stilsäker."
/Lennart Bromander, Aftonbladet

"Gustafsson skapar en spänning besläktad med drömmens naturliga dramaturgi - det man verkligen måste eller vill göra drabbas av en obegriplig tröghet (...) Med associationen som metod öppnas skeendet mot miniberättelser i den större (...) Jag kan verkligen tycka om det sättet att skriva. Det visar att inget ord är oskyldigt, utan alltid en riskfylld påminnelse om något annat, om något som öppnar en fördämning till ett flöde av fler ord och nya bilder."
/Malin Ullgren, Dagens Nyheter

"Varje skicklig författare vet att den obetydligaste händelse kan bli avgörande om den skrivs på rätt sätt. (...) Daniel Gustafsson har debuterat med en varsamt skriven roman om livets skörhet, och det med den äran."
/Andrea Lundgren, Göteborgs-Posten