Monica Gullman har läst
Björn Persson, Tiden läker alla sår
Boken är del fyra i serien som utspelar sig i staden mellan de två bergen.
Att läsa Björn Perssons böcker är som att sitta på ett skenande höghastighetståg. Det gäller att hålla i sig och hänga med i svängarna. Galenskaperna och våldet avlöser varandra, jag skrattar och förfäras sida upp och sida ner. Hans karaktärer har verkligen fastnat jag kommer att sakna dem när det inte kommer fler böcker i serien, (som Björn Persson säger).
Den timide kriminalpolisen Stig (Stickan) Elofsson, som inte gör så mycket väsen av sig men är smart och analytisk. Han har blivit omplacerad till länets Cold Case avdelning Hans kollega, Bo Nilsson, lite lat, men när det blir allvar är han på topp och kör igång i ett rasande tempo. Hans humör ställer till det för honom, särskilt när ”finkriminalarna” från huvudstaden kommer och lägger sig i hur landsortspolisen arbetar. (Stockholmsjävlarna, skriker Bo Nilsson)
Journalisten, Lenny Eriksson, (tjocksmocken) arbetar på nåder på Extrabladet, stans nuförtiden enda tidning. En rundlagd liten man som är en fena på att nosa sig till allt som händer i staden mellan bergen, och har ett rejält kvinnotycke till allas förvåning. Naturligtvis börjar det med ett mord, en blond kvinna blir skjuten till döds under en rundvandring på en av stadens fabriker. ett politikermord konstaterar man.
Det är burleskt och knasigt, svordomarna duggar tätt. Underhållningsfaktorn är hög. Många lösa trådar, vilka författaren på ett mirakulöst sätt knyter ihop i slutet av boken
Monica Gullman
Vängåvans kulturtant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar