Anne Swärd, foto Henric Tiselius |
Anne Swärds nya roman handlar om en ung kvinna på väg mot Stockholm och livet. Det är den varma sommaren 1988, ingenting har ännu hänt. Mannen hon sedan möter är bortom vad hon kan föreställa sig. "Jackie" är en roman om kärlek, besatthet och överlevnad.
Anne Swärd, född 1969 och bosatt i Fyledalen, debuterade 2003 med Polarsommar, för vilken hon nominerades till Augustpriset. Denna följdes av romanerna Kvicksand (2006), belönad med Mare Kandre-priset, och Till sista andetaget (2010), belönad med Hjalmar Söderbergs Helgapriset. 2017 utkom den kritikerhyllade Vera. Anne Swärd är översatt till mer än tjugo språk, däribland engelska, ryska och persiska. 2019 valdes hon in som ledamot i Svenska Akademien.
Sagt om boken
Per Svensson har läst och i DN recenserat boken, "I boken skildrar Anne Swärd en ung kvinnas förälskelse. Det börjar romantiskt, men snart sitter hon fast i den totalitära tvåsamhetens isoleringscell. Per Svensson läser en klichéartad roman som växer och har en mörkt sugande autenticitet."Läs hans recension här.Annina Rabe imponeras av Anne Swärds berättarkonst. "Hur går det till när drömmen om en förälskelse blir sann men också en mardröm?" Läs hennes recension i Expressen här.
Monica Gullman har läst och recenserar boken här.
Anne Swärd blev ledamot i Svenska Akademin 2019. Hon har skrivit ett flertal böcker, 2017 kom boken Vera, som jag då tyckte var det årets bästa roman. Hennes senast bok heter Jackie.
Hon och Han möts på ett stillastående tåg mitt i natten. Hon är inte särskilt intresserad, Han blir påverkad av hennes doft, ungdom och hesa stämma. Han frågar vad hon heter, hon slänger ur sig, jag heter Jackie. När de äntligen anländer till Stockholms central mitt i natten säger han, du kan få sova hos mig i natt. Hon tvekar men har ingenstans att ta vägen, hon är trött, säger OK. Hon får sova i hans säng, han sover på en soffa. På morgonen är han borta.
Hon är 19 år, hyr en jungfrukammare hos ett äldre par. Så går sommaren, hon njuter av sin frihet, vandrar runt och upptäcker staden dag som natt. Tar små jobb här och där, klarar sig bra, behöver inte så mycket, sitter ofta på ett fik med en kaffe, iakttar människor trivs med ensamheten. Hon gillar att teckna, börjar på en kurs i Kroki, får en vän, Connie. Hon tänker på honom då och då, men inte mer än så, hon har lämnat en lapp med sin adress i hans överfulla brevlåda. När sommaren närmar sig höst tar han kontakt. De inleder ett passionerat förhållande, hon faller pladask för honom. Han får henne att tillbringa mer och mer tid hos honom. Han pysslar om henne, lagar underbar mat, överöser henne med kärlek. Connie vill att hon ska följa med ut på barer och konstutställningar, men han säger lite sorgset ”betyder hon mer än mig?” Hon stannar hemma med honom, blir mer och mer isolerad. Vem är han, vad jobbar han med, har han inga egna vänner, hans familj, hon frågar, men får bara undanglidande svar. Han vill veta vart hon går, vem hon träffar, han snärjer henne, hon känner sig påpassad, vart tog hennes frihet vägen.
Så kommer det första slaget! Och jag har bara väntat, olustigt och med en klump i magen, det här kan inte sluta bra, vem är han och vem är hon, heter hon verkligen Jackie. Anne Swärd kan verkligen fånga sin läsare, trots att det är obehagligT och otäckt kan jag inte sluta läsa. Jag sugs in i handlingen kapitel för kapitel. Sida för sida, är bara så tacksam att detta är en påhittad historia, men vad vet jag.
Handlingen är inte unik, det finns många kvinnor som är drabbade. Mörkertalet är stort.
Monica Gullman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.