Bokhandlarn möter...

Unni Lindell, foto Olav Heggø.

En drönare svävar fram över granarna i naturområdet utanför Oslo. Solen är på väg att gå ned och skogen verkar öde.

En man studerar drönarbilderna, plötsligt syns ett tält. En kvinna kommer ut genom öppningen. Han inser att hon slagit läger på just den plats där Evie Thorn knivmördades fem år tidigare.

En kvinna borde inte tälta ensam i den mörka skogen.

I sviterna efter en olycka arbetar kriminalinspektör Marian Dahle nu med cold case-fall. Men när hennes chef Cato Isaksen ber henne att återuppta utredningen av mordet på Evie Thorn förändras hennes tillvaro. Likheterna med den senaste händelsen i naturområdet är slående.

I Drönaren visar Unni Lindell att hon bättre än de flesta vet hur man skapar en obehaglig stämning och lyckas bevara den till sista sidan.

Unni Lindell är mästerlig på att bygga upp gastkramande intriger.

Efter att ha avlagt en fil kand i franska arbetade hon som journalist i fem år innan hon skrev sin första bok. Sedan 1989 har hon varit författare på heltid och har hittills skrivit över femtio böcker.

I dag är Unni Lindell en av Nordens mest framgångsrika kriminalförfattare. Hennes böcker om kriminalkommissarie Cato Isaksen är översatta till arton språk och hon har vunnit flera litteraturpriser. De har även visats som tv-serie i Norge och Sverige.

I de senare böckerna har Isaksen fått sällskap av Marian Dahle, inspektören som ibland har jämförts med Lisbeth Salander, men som föddes före Stieg Larssons datahacker och därför snarast får betraktas som hennes storasyster.

Tillsammans med Mark Levengood har hon också skrivit succéböckerna Gamla tanter lägger inte ägg och Gud som haver barnen kär har du någon ull.

Unni Lindell har tilldelats flera priser, både för sina vuxenböcker och ungdomsböcker. 1994 fick hon norska Kritikerpriset för ungdomsromanen Sugemerket. 1999 belönades Drömfångaren med Rivertonpriset för bästa norska kriminalroman. 2017 nominerades Där Satan har sin tron till samma pris. 2019 fick Drönaren samma pris och nominerades till Glasnyckeln för Skandinaviens bästa kriminalroman.

Sagt om boken
Anders Kapp har läst och recenserat Drönaren, "På totalen ligger Drönaren ändå i toppskiktet av nordisk spänningslitteratur och det är inte förvånande att den blivit utsedd till bästa kriminalroman i Norge och att den därmed också var nominerad till Glasnyckeln för bäst i Norden 2019." läs hela recensionen här.

Monica Gullman har också läst och recenserat boken. Här är hennes recension.
En suveränt psykologisk thriller, skriver Inga Lill Mosander i Aftonbladet i helgen, som framkallar hjärtklappning från första till sista sidan. Och jag måste såklart läsa den när hon givit den så bra betyg. En bok med massor av farliga hemligheter.

Kriminalinspektör Marian Dahle arbetar nu med Cold-case-fall. Men när hennes chef Cato Isaksen ber om hjälp med att återuppta utredningen av ett fem år gammalt mord på en kvinna som blivit våldtagen och knivdödat i ett tält i en sänka i skogen ställer hon motvilligt upp.
Hon mår inte så bra, har fortfarande sviter av en brännskada hon råkat ut för och lider av fruktansvärda mardrömmar. En man skickar upp en drönare låter den svepa över området och upptäcker att ett tält slagits upp precis på den plats där Evie Thorn blev mördad för fem år sedan.
Han ser en tjej i en vit kjol och en röd topp krypa in i tältet. Dagen efter är personen död, knivhuggen till döds. Men det kommer att visa sig att personen är en man inte en kvinna.
Nu drar en omfattande utredning igång i samma veva har en äldre kvinna på en bondgård blivit svårt skadad i huvudet. Har hon ramlat eller har någon skadat henne?

Hon har tydligen sett en man komma gående tidigt på morgonen från skogen. En man hon tycker sig känna igen? Kanske till och med vet hans namn? Boken pendlar mellan mördarnas berättelser och Marians utredning. Jag kommer på mig med att hetsläsa, får backa tillbaka för att förstå vad jag läser.
Marian Dahle är en skicklig utredare och det kommer att visa sig i boken. Hjärtklappning var ordet, när handlingen i boken skruvas upp vill jag nästan skrika, men se upp, nu kommer det att hända något riktigt otäckt.

Jag har läst flera böcker av Unni Lindell men denna. ”Drönaren” är än så länge den bästa hon skrivit.