Stefan Einhorns, Konsten att fördärva sitt liv - eller inte?

Mycket har jag lärt och en hel del begriper jag mig fortfarande inte på, men det finns en sak som fascinerar mig oerhört mycket: att vi människor, och jag är inget undantag, förefaller ha en inneboende destruktiv kraft som gör att vi periodvis snubblar fram genom tillvaron.

Många tycks göra sitt bästa för att skapa problem och sätta krokben för sig själva. Och ska man göra något bör man göra det grundligt här får de råd och tips så att det blir ordentligt gjort. Eller så kan den här boken användas för att förändra sitt liv till det bättre. Det är bara att välja.

Drastiskt och personligt skriver Stefan Einhorn om den svåra konsten att leva. I sin nya bok sammanför han två olika perspektiv. Avsnitten om att fördärva sitt liv grundar sig på iakttagelser och egna erfarenheter och varvas med texter som ger förslag på hur en förändring istället skulle kunna ske för människan har en fantastisk förmåga att även se det ljusa i tillvaron och en vilja att kämpa för att nå dit. Det finns en väg ut ur de självpåtagna svårigheterna, om man nu vill bli nöjd med livet.

Konsten att fördärva sitt liv eller inte tar upp frågan om vi kan förändra oss och i så fall hur vi kan bära oss åt.

Stefan Einhorn är professor och ordförande vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och flitigt anlitad föreläsare inom bland annat etik. Med en rad uppmärksammade och framgångsrika böcker, bland annat bästsäljaren Konsten att vara snäll, har han vunnit en hängiven läsekrets.

Monica Gullman har läst boken, 

Mycket har skrivits om den svåra konsten att leva, men ingen gör det så dramatiskt som Stefan Einhorn i denna bok. Han är professor och ordförande vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet. Överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och flitig anlitad föreläsare inom bland annat etik.

Han har nyligt fått diagnosen Parkinsons sjukdom, detta berättar han om i början av boken. Hans första känsla var lättnad. Efter fem år av symptom äntligen få en diagnos, och en läkare som trodde på honom.

Några av de ämnen han tar upp i boken.

• Varför förstör vi så mycket för oss själva?
• Varför har vi inga vänner?
• Varför tycker vi så synd om oss?
• Varför oroas vi oss för allt?
• Varför har vi så dåliga relationer till våra barn, vår partner i livet?
• Varför ältar vi om och om igen?
• Varför grälar vi jämt och ständigt?

Detta skriver han väldigt ingående om. Men också kapitel om hur vi  kan förändra vårt beteende i olika sammanhang. Som exempel, det sägs att gräl rensar luften, men istället bryter de ner mer än de bygger upp ett förhållande. Man kan faktiskt avstå, om den ena partnern avstår slutar den andra automatiskt. Man kan ju inte gräla med sig själv.

Att älta är bara meningslöst, för älta tar aldrig slut. Bättre då att bestämma sig för att göra något meningsfullt av sitt liv.

Har sträckläst hans bok som också är humoristiskt skriven, delvis, mitt i det allvarliga. Tips och råd hur man kan förändra sitt liv till det bättre/ eller låta bli/ det är bara att välja, skriver han som slutord.

Monica Gullman