Uppdatering inför vecka 16

Fredag den 13:e och lite uppdatering av aktuella böcker.

Nu på lördag den 15 april firar Nordkorea Solens dag. Solen är ingen mindre än deras tidigare ledare Kim Il Sung som skulle ha fyllt 100 år den dagen. Detta kommer även uppmärksammas av media här i Sverige. Bland annat kommer Dagens Industris reporter Karin Lundbäck att göra ett reportage, i vilket hon kommer att ta upp Lovisa Lamms bok Ambassaden i paradiset och boken är ju synnerligen aktuell i samband med festligheterna så de är antagligen inte ensamma om att göra det.

Aktuellt i etern

2012-04-18 Aris Fioretos – Halva solen, medverkar i SVT Babel

Aktuellt i media

2012-04-14 Riikka Pulkkinen – Sanningen, intervjuas i Dagens Nyheter Boklördag.

2012-04-15 Tomas Danielsson – Smart och lat, intervju och reportage i Aftonbladet söndag.

2012-04-16 Johan Åkerberg & Jesper Lindberg – Gör korv!, recept och intervju och utlottning i Tidningen Buffé.

2012-04-19 Maximillian Lundin mfl – Årstidernas kokbok, intervju och recept i Tidningen Hälsa.

2012-04-20 Gunnel Carlson – Min gröna passion, intervju i Göteborgsposten Hemma.

2012-04-20 Pär-Anders Bergqvist & Anders Engvall – Hav, reportage i M-magasin.

Släpp kommande vecka

Johan Åkerberg & Jesper Lindberg – Gör korv!

Erik Petersson & Annika Sandén – Mot undergången

Storpocket som är på väg in

Justin Cronin – Flickan från ingenstans

Michael Connelly – Nio drakar

Arnaldur Indridason – Svart himmel

Henrik Berggren – Underbara dagar framför oss

Nya pocket

Haruki Murakami – 1Q84. Andra boken

Rickard Engfors – Allt eller inget

Patrik Sjöberg – Det du inte såg

Lauren Weisberger – Sista natten på Chateau Marmont

Ha en bra vecka!

Lennart Bergström
Bokhandlarn

Bodil Malmsten: Om en månad går fortare nu än ett hjärtslag

Ny bok av Bodil Malmsten: Om en månad går fortare nu än ett hjärtslag.

Hon vill hem till Sverige efter 10 år i Frankrike, hem till vänner, nära och kära. Boken handlar om hennes uppbrott.

Hon kåserar, som vanligt, om allt möjligt. Den franske presidenten Nicolas Sarkozy raljerar hon friskt över. Hon berättar att han I den franska pressen kallas för ”La banane” - mungiporna uppåt och hal som ett bananskal.

Ett genomgående drag i hennes böcker är hennes skrivångest. Jag lider när jag skriver, men när jag inte skriver lider jag ännu mer, säger Bodil.

Hon skriver också att när nätbokhandeln kom fattade hon ett politiskt beslut om att bara handla sina böcker i den fysiska bokhandeln. När hon försöker beställa en engelsk bok i sin franska bokhandel fungerade det inte trots att alla i personalen försöker hjälpa till. Till slut gav hon upp och beställde boken motvilligt hos en nätbokhandel. Naturligtvis får hon fel bok och fel författare i brevlådan. Hon tar det som ett tecken att man kan inte bryta mot en politisk princip.

Jag läser och njuter. Hon är rolig och har ett fantastiskt språk. Hon kan konsten att slingra sig mellan olika ämnen och ändå få ihop det på slutet.

Ser redan fram emot nästa bok när hennes skrivångest tvingat henne att skriva igen.

Bodil Malmsten Vill inte predika, se klipp från SvT Kulturnyheterna 2012-04-12, klicka här.

/Monica

Chris Cleave: Little Bee

Nu har jag läst boken Little Bee, som jag inte riktigt vet hur jag ska kunna sammanfatta med några få ord. Den är skriven av den engelska författaren Chris Cleave.

Per Wirtén, som skrev om boken i Expressen i söndags, gav sin recension rubriken ”När mattan dras undan”.

Romanens två brittiska journalister är på en resa i Nigeria för att försöka lappa ihop sitt äktenskap. På en ödslig strand i närhet av det hotell där de bor på måste de fatta sitt livs beslut. Vem av dem är beredd att offra sitt långfinger för att ”kanske” rädda livet på en nigeriansk flicka som annars kommer att dödas på ett väldigt brutalt sätt av knarkpåverkade soldater?

Andrew vägrar att offra sitt finger för ett barn han inte känner. Han tycker att situationen är absurd. Sarah tar beslutet och hugger själv av sitt finger med den machete soldatledaren räcker henne. Denna grymma handling får oanade konsekvenser för dem båda.

Allting sätts på sin spets när flickan som kallar sig Little Bee kommer till London som papperslös flykting och söker upp familjen.

När jag läst boken, som är mycket plågsam och skrämmande, är min enda tanke - hur skulle jag själv ha gjort? Skulle jag ha huggit av ett av mina fingrar för att rädda livet på en annan människa? Jag vet inte om jag skulle vara så modig som Sarah är i boken och det skrämmer mig.

Läs den eller gör som Per Wirtén, som lägger boken på sin tonårsdotters byrå och hoppas att hon ska läsa den.

/Monica

Åsa Larsson: Till offer åt Molok

Till offer åt Molok, ny bok av Åsa Larsson. Hennes femte bok med Rebecka Martinsson som huvudperson.

"Besiktningsmannen snittar upp buken på björnen.
− Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han. Sedan reser han sig hastigt.
Han har blivit alldeles grå. Skogen har tystnat. Ingen vind. Ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet.
− Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta."

Man skjuter en björn i Lainio. I den stinkande björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittas Sol-Britt Uusitalo mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep.
Kammaråklagare Rebecka Martinsson börjar forska i mordet. Det verkar gå som ett stråk av död i Sol-Britts familj. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.

Leif GW Persson skrev om Åsa Larssons nya bok i sin Expressen-krönika:

"Författare som recenserar andras böcker är egentligen en styggelse. Icke för ty är det ingen ovanlig bisyssla och även jag själv har tummat på den nåden vid fler tillfällen än ett.

Eftersom jag samtidigt är medveten om det moraliska problemet har jag dock tidigt bestämt mig för att enbart skriva om böcker som jag gillar. Och nu är det altså dags igen. Till och med att Göra Vågen inför en Kvinnlig Konkurrent i Deckarbranschen, nämligen Åsa Larssonoch hennes senaste bok, Till offer åt Molok.
När jag läser en riktigt bra bok börjar jag omgående fundera över vad det är som gör den så bra och i mitt fall - författaren som läsare - handlar det väsentligen om två saker. Att den kollega jag läser har en bra historia och en röst värd att lyssna till.

Med Åsa Larsson är det i denna mening mycket enkelt. Hennes berättelser har ett eget ursprung, de förmedlar något nytt som ligger fjärran från genrens alla schabloner och sönderkörda dramaturgiska Allfartsvägar. Dessutom skriver hon på ett sätt som ytterst få författare klarar av. Hon har ett eget språk som hela tiden skimrar av liv och lyser som allra klarast när hon talar om det mänskliga elände som följer naturligt av hennes val av ämne, hela vägen från vanliga vardagliga tillkortakommanden till den Onda och Bråda död som är dessa berättelsers Trosbekännelse.

Riktiga författare är djupt missunnsamma människor och i den meningen är jag själv inget undantag. Ofta nog har jag fått frågan vilken av de nu verksamma svenska deckarförfattarna som jag sätter högst och lika ofta har jag undvikit att svara, enbart om omsorg om mitt eget ego. Författaren som både recensent och hunddomare i egen sak och värre än så kan det knappast bli. Fast ibland blir det riktigt knepigt, som nu efter Åsas senaste.

Den där vanliga yrkesmässiga avundsjukan, med sitt lilla svarta, snedmynta tryne som väser i ens öra och grumlar en riktigt bra läsupplevelse av de allra uslaste och mest privata skäl. Jag får skärpa till mig, helt enkelt. Så nästa gång vi träffas Åsa, måste du lova mig att berätta hur du bär dig åt. Och större medalj än så orkar jag inte med att ge dig."

Åsa Larsson medverkar i TV/radio nu enligt följande:
11/4 SR P4 Extra

Länkar till media:
Spännande med en gnagande äkthet, läs Lasse Hallbergs recension i Sundsvalls Tidning, 2012-04-10, klicka här.

Lennart Bergström

Bokhandlarn