fredag 6 september 2019

Jonas Moström, Skytten


Efter ett restaurangbesök en grådaskig marskväll i Uppsala svänger psykiatriker Nathalie Svensson och kommissarie Johan Axberg förbi sjukhuset, där Nathalies mamma är inlagd. Utanför entrén blir de vittnen till hur transplantationskirurg Isabella Falk kallblodigt skjuts till döds av en person i rånarluva.

För en kort sekund möter Johan den maskerade skyttens hatiska blick och medan Nathalie försöker rädda kollegans liv tar Johan upp jakten på skytten. När det visar sig att en av Nathalies farligaste patienter har hotat Isabella Falk ber Uppsalapolisen både Nathalie och Johan om hjälp med fallet. Ligger motivet i Isabella Falks privatliv eller är det ett av stadens kriminella gäng som hämnats för en misslyckad operation där en av deras ledare dog? Kanske finns det en koppling till kirurgens många Thailandsresor?

Skytten är den sjätte fristående delen i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.

Sedan debuten med thrillern Dödens pendel 2004 har JONAS MOSTRÖM rönt stora framgångar med serien om kriminalkommissarie Johan Axberg och psykiatriker Nathalie Svensson. Sommaren 2019 gav han även ut spänningsnovellsamlingen 7 dagar tillsammans med sin dotter.

Sagt om boken

"en väldigt skicklig författare"
Gomorron Sverige, SVT

"utmärkt dramatik av en erfaren deckarförfattare"
Sundsvalls Tidning

"Som vanligt är Moströms böcker välskrivna och lättlästa."
Östersunds-Posten

Recensioner

Boken börjar väldigt dramatiskt. Johan Axberg, kriminalkommissarie från Sundsvall och Nathalie Svensson, överläkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala blir vittne till hur en kollega till Nathalie, transplantationskirurgen Isabella Falk blir skjuten med två skott i magen utanför akutmottagningen på sjukhuset. Personen som skjuter är maskerad. Han hoppar in i en bil och Johan tar upp jakten. Den maskerade skjuter mot Johans bil och han blir träffad i axeln. Skytten kommer undan. Johan hamnar på akuten, kulan måste opereras bort. Han skriver ut sig på eget bevåg, vill hjälpa Uppsalapolisen och Nathalie att hitta skytten. Han hade fått ögonkontakt med personen och den blicken kommer han aldrig att glömma. Isabella Falk dör av skottskadorna. Hennes liv gick inte att rädda. Nu är det mord som polisen får utreda. Det finns flera misstänkta. Flera som har eller haft en anledning att döda Isabella. Hotat henne. Psykopaten Herman Hellman, som också är patient hos Nathalie är President för Arosgruppen, ett MC gäng i Uppsala. ST-läkaren som Isabella haft ett förhållande med när han dumpade henne såg hon till att han fick sparken. Så sker ett till mord, tillvägagångssättet liknar mordet på Isabella och personerna kände varandra. Den skjutne är advokaten, Gustav Rosenqvist.

Nathalie slits med egna bekymmer. Hennes mamma ligger på sjukhuset, lider av leversvikt, döende, det enda som kan rädda henne är en levertransplantation och det är brått. Den enda tänkbara donatorn är Nathalie, gör hon inte den donationen dör hennes mamma. Hon måste bestämma sig, hennes mamma vill få besked. Läkarna ringer och stressar. Tiden är knapp och mamman blir sämre och sämre. Dessutom är operationen inte riskfri för Nathalie heller.

Sjukhusmiljöer är ju Moströms hemmaplan, något han är väldigt skicklig på att beskriva.
Nu rullar handlingen på i ett högt tempo. Uppsalapoliserna jobbar på med hjälp av Johan och Nathalie. Man börjar hitta kopplingar till ett sjukhus för transplantationer i Thailand. Handlar det om organhandel? Som vanligt i Moströms böcker är alla misstänkta. Har hittills aldrig i förväg kunnat lista ut vem som är förövaren eller förövarna. Detta lyckas han alltid skickligt dölja tills sista sidorna är lästa. Också anledningen till att böckerna blir bladvändare och sträcklästa.

Jag saknade lite de andra medlemmarna i GMP gruppen, Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, som också Johan och Nathalie är medlemmar i. Uppsalamiljön är okänd för mig, har aldrig varit i Uppsala. Jag gillar ju att trava runt i Jonas Moströms fotspår i Sundsvall. Kanske ska ta mig en tripp till Uppsala och se om jag hittar platserna han skriver om. Har läst alla böcker han har skrivit, 14 st.
Karaktärerna har blivit mina vänner och dem vill jag fortsätta följa. Vet att han redan skriver på nästa bok och jag kommer garanterat att läsa den när den kommer.

Den får 4/5 i betyg

Monica Gullman

Bokcirkel

Det har blivit mycket populärt att läsa böcker i gemenskapen av en bokcirkel. Ett kompisgäng kommer överens om att umgås över en bok, man bestämmer att den här månaden ska vi läsa den här boken och sedan träffas för att prata om boken. Kanske med något gott att äta och dricka.

Vi hjälper gärna till med tips på böcker att läsa. Vi har även tagit fram en flyer som innehåller förslag på diskussionsfrågor men även vilken mat som passar till den boken! Dessutom lyssningstips på lämplig musik!


Bokcirkeltipsen uppdateras varje månad med två inbundna böcker och en pocketbok och erbjuds till bra vänpriser.

Bokcirkeltips september:
• Simon Stranger, Minns deras namn
• Karolina Ramqvist, Björnkvinnan
• Betty Smith, Det växte ett träd i Brooklyn, del 1 (pocket)

Bokcirkeltips oktober:
• Kiese Laymon, Tyngd
• Augustin Erba, Snöstorm
• Martha Hall Kelly, Skönhetens väg (pocket)

Monica Gullman recenserar böcker som berör

Oktoberbarn - Linda Boström Knausgård


Periodvis mellan 2013 och 2017 är författaren tvångsinlagd på en psykiatrisk avdelning, där hon utsätts för upprepade serier ECT-behandlingar, det vill säga elektricitet som framkallar ett slags epileptisk kramp. Behandlingen är vanlig och anses vedertagen för många psykiska åkommor, men forskare är ännu oense om dess effekter och bieffekter. För författaren började liv och minnen försvinna redan medan behandlingarna på »fabriken« pågick.

Linda Boström Knausgårds tredje roman Oktober­barn är en ursinnig uppgörelse med psykiatrin men också ett allt mer desperat minnesarbete, en ojämn kamp mot dörrar som slutgiltigt stängs, där barndom, ungdom, äktenskap, föräldraskap och skilsmässa flimrar förbi, och människor och platser träder fram i blixtbelysning. En förtvivlad bok helt utan försvar, en berättelse som i grund och botten bara vill finnas kvar. 
LINDA BOSTRÖM KNAUSGÅRD debuterade som poet 1998. Hennes första roman, Helioskatastrofen (2013), belönades med Mare Kandre-priset. Romanen Välkommen till Amerika nominerades till Augustpriset 2016 och har översatts till tretton språk.

Sagt om boken:
Detta är hennes tredje roman, en ursinnig uppgörelse med psykiatrin men också ett desperat minnesarbete där livet flimrar förbi. Barndom, ungdom, äktenskap, föräldraskap och en skilsmässa.
Periodvis mellan 2013–2017 är författaren tvångsinlagd på en psykiatrisk avdelning där hon utsätts för upprepade serier av ECT behandlingar. Det vill säga, elektricitet som framkallar ett slags epileptisk kramp. Något hon motsäger sig, vill inte, men då hon inte svarar på antidepressiva läkemedel är det denna behandling som ska göra henne frisk bedömer läkarna. Biverkningar då, undrar hon, ja, en viss minnesförlust som kanske kan komma tillbaka med tiden, får hon till svar.
Linda Boström Knausgård har som barn fått diagnosen bipolär, ett genetiskt arv efter fadern som åkte ut och in på mentalsjukhus under hennes uppväxt.
Boken är ytterst välskriven och en gripande berättelse om ett liv som också har bra perioder. När hon väntar och föder sina fyra barn livet med maken författaren Karl Ove Knausgård.
Men när skoven kommer då rämnar livet. De svåra depressionerna, när allt som finns i hennes huvud är, på vilket sätt hon ska ta sitt liv. När depressionen svänger om till mani, detta kan ske på en timme. Då kan vad som helst hända. Oftast slutar det med att hon vaknar upp i en sjukhussäng på en psykiatrisk klinik och är redo, mot sin vilja, för en ny omgång elchockbehandlingar.
Stundvis en hjärtskärande läsning, det gör ont att läsa boken. Lindas förtvivlan när sjukdomen ställer till det och hon inte klarar av att vara med sina fyra barn, de personer hon älskar mest i världen.
Hon är bipolär, en sjukdom som är livslång. Men jag hoppas att hon kommer att fortsätta skriva, så kommer jag att fortsätta läsa hennes texter oavsett hur plågsamt innehållet kommer att vara i hennes böcker.

Den får högsta betyg av mig, 5/5.

/ Monica Gullman


Ett annat liv - Micael Lindberg

"Polis är på väg, håll linjen öppen!"
"Jag måste hjälpa min bror!" skrek Kent och släppte telefonen.

Hans hade problem med att hålla fast fadern i sitt vansinnestillstånd då han kämpade för sitt liv. Han verkade inte känna smärta och gjorde allt för att komma loss. Kent hann fram i sista sekund och slängde sig över honom och kopplade ett hårt grepp om huvudet. Fadern skrek som en galning och försökte bita sin son i armen. Kent var beredd på det och lyckades vrida sig undan.

Ett annat liv är en fasansfull historia om två små pojkars kamp mot övergrepp och missbruk. Vi får följa bröderna Hans och Kent på deras väg mot avgrunden i ett samhälle som redan i förväg dömt ut dem.

Boken är en reviderad/omarbetad utgåva av Micaels tidigare utgivna En annan verklighet.

Sagt om boken:
En fasansfull berättelse om två små pojkars kamp mot övergrepp och missbruk.
Storebror Hans och lillebror Kent växer upp i en trasig familj. En pappa som missbrukar droger och alkohol, en mamma som knaprar piller för att orka med den misär familjen lever i.
Pappan som slår och våldtar mamman, begår upprepade övergrepp på sina söner, i första hand Kent den yngste av barnen. Bråk och slagsmål när suparvännerna till pappan samlas i hemmet. Grannarna ringer polisen som kommer, tar under tvång med sig pappan men han släpps snabbt och helvetet fortsätter för familjen.
Barnen hamnar i familjehem, de sociala myndigheterna förstår att de inte kan vara kvar i hemmet. Därifrån rymmer de, gör inbrott i igenbommade sommarstugor för att hitta mat, pengar och varma kläder.
Hatet mot pappan förenar Hans och Kent, det är kittet som binder dem samman. Att döda pappan för allt ont han gjort mot dem och mamman. Så småningom tar alkoholen och drogerna över deras liv, de går i sin pappas fotspår. För att kunna betala sin langare blir bilstölderna, inbrotten fler och fler.
Till slut åker Hans in i fängelse och Kent blir ensam kvar i ett samhälle han inte känner sig hemma i eller får någon hjälp. För Kent är det kört, han är skadad för resten av livet på grund av alla övergrepp som pappan begick mot honom som barn. Hans börjar förstå när han sitter inne i fängelset att livet kanske kan se annorlunda ut, ta en annan vändning. Han börjar drömma om en familj, fru och barn. Ett jobb en lägenhet som inte enbart är en knarkarkvart.

Så det finns hopp i boken vilket jag är tacksam för mitt i allt det fruktansvärda.


Jag vill ge Micael 4/5 i betyg för att han orkat skriva boken.
/ Monica Gullman

PS. Micael kommer även att närvara på Höstbokfestivalen i Sundsvall den 14 september där han kommer att prata om sin bok.




torsdag 29 augusti 2019

Frida Skybäck, Bokcirkeln vid världens ände

En solig majdag flyttar svenskättlingen Madeleine Grey till Ljusskär i Skåne för att praktisera i den populära Frihetskyrkan, men hennes vistelse får ett abrupt slut när hon en kväll packar sin väska och försvinner spårlöst. Trettio år senare mottar hennes syster Patricia ett anonymt brev med Madeleines halsband i och hon bestämmer sig för att resa till den lilla strandbyn i ett sista försök att hitta sin syster.
Patricia tar in på Ljusskärs enda hotell, Monas Bed, Breakfast & Books, där många av de boende samlas för att skvallra och äta Monas omtyckta tångbullar. Snart lär Patricia känna en omaka grupp kvinnor som förenas genom sin bokcirkel och mellan litterära samtal, kärleksbekymmer och äktenskapsproblem börjar kvinnorna nysta i Madeleines mystiska försvinnande. Men alla är inte lika tillmötesgående och Patricia inser att hennes frågor river upp gamla sår.
Vad var det egentligen som hände med Madeleine den där ödesdigra sensommarkvällen och vad är det för en mörk hemlighet som människorna i byn är så måna om att bevara?
Bokcirkeln vid världens ände är en charmig och hoppfull historia om hur kärlek och vänskap kan läka gamla sår och hjälpa någon att börja om på nytt.

»Tilltalande jordnära humor blandat med utsökt fängslande färgstarkt persongalleri. Tala om njutbar läsning!« Boktokig
»Bokcirkeln vid världens ände är en bok som fullkomligt sprudlar av läs- och berättarglädje.« Johanna Wistedt, recensent i Amelia
»Tempot, spänningen och nyfikenheten driver läsaren framåt. Karaktärerna är skissade med värme och i den pittoreska miljön finns också en dos humor.« BTJ

Frida Skybäck bor själv i Skåne med sin man och deras två barn. Hennes senaste bok, Bokhandeln på Riverside Drive, hyllades av både läsare och kritiker. Bokcirkeln vid världens ände är hennes sjunde roman.

Sagt om boken
Boken handlar om Ljusskär ett litet samhälle i sydöstra Skåne.
Dit kommer Patricia från USA för att en gång för alla ta reda på vad som hände när hennes syster Madeleine försvann därifrån för 30 år sedan. Patricia tar in på Monas Bed & Breakfast & Books ett litet hotell mitt i byn. Hon lär känna Mona, Doris, Marianne och Monas dotter Erika och hennes lilla dotter Lina som är där på semester. Vartannat kapitel i boken får man följa Madeleine som kommer som 20-åring till Ljusskär för att praktisera i den populära frihetskyrkan. Hon träffar den karismatiske och charmige prästen Lindberg som alla unga flickor blir förälskade i.
Kvinnorna på Monas B&B&B bestämmer sig för att starta en bokklubb, alla är mycket bokintresserade och med Doris i spetsen drar de igång. Samtidigt frågar Patricia runt till alla hon träffar om de vet vad som hände Madeleine, ingen kan hjälpa henne, allt hon får veta är att hon packat sin väska och klev på en buss till Malmö.
Nu har jag kommit in i boken och jag kan inte sluta läsa. Karaktärerna är underbara.
Doris med sitt stora bokintresse. Änkan som i dubbelsängen där hennes man sov har byggt upp ett lager med romaner.
Mona som älskar att stå i sitt kök på hotellet och baka bullar och laga god mat trots att kroppen värker och behöver vila hon är ju i alla fall 68 år.
Marianne den åldrande fd filmstjärnan som går omkring i skyhöga klackar och tjusiga märkeskläder. som till slut måste inse att hon får inga roller längre utan livet tar en annan riktning.
Evy som sitter där i sitt hus, den nu pensionerade sjuksköterskan som sörjer sin lille son som drunknade i havet utanför byn.
Vad hände egentligen för 30 år sedan i Frihetskyrkans lokaler, unga flickor med trasiga bakgrunder kommer som praktikanter och spårlöst försvinner efter några månader. Något som Evy uppmärksammat men ingen vill lyssna på när hon försöker berätta.
Boken är som sagt en bladvändare, alla boktitlar som dyker upp på sidorna, jag känner mig riktigt hemma när jag läser.
Det är ju en feelgood roman och såklart har den ett lyckligt slut även om den blir nog så dramatisk de sista sidorna.

4/5 i betyg
Monica Gullman

fredag 23 augusti 2019

David Lagercrantz, Hon som måste dö

En hemlös man med amputerade fingrar och tår hittas i en park i Stockholm. Det ser inte ut att vara annat än ett tragiskt dödsfall. Men rättsläkaren Fredrika Nyman anar att något inte stämmer, och kontaktar Mikael Blomkvist.

Mikael blir motvilligt intresserad. Den hemlöse har flera gånger hörts muttra om Johannes Forsell, Sveriges försvarsminister. Var det bara nojor, svammel? Eller kan det finnas en riktigt koppling till regeringen?

Mikael ber Lisbeth om hjälp. Men efter Holger Palmgrens begravning har hon lämnat landet och går inte att nå.

Vad ingen vet är Lisbeth befinner sig i Moskva för att en gång för alla göra upp med sin syster Camilla. Hon har bestämt sig: Hon ska inte längre vara den som jagas. Hon ska jaga själv.

Hon som måste dö – den stora finalen i David Lagercrantz böcker i Millenniumserien – väver samman politiska skandaler och maktspel på hög nivå med DNA-forskning, Himalayaexpeditioner och det organiserade näthatet som vill så splittring, och vars rötter spåras till en rysk trollfabrik.

Sagt om boken
Stieg Larsson Millenniumserie har sålts i 100 miljoner ex världen över. Alla man pratar med har läst dem inklusive jag själv. Böckerna har höjts till skyarna, det bästa som skrivits i den genren någonsin i Sverige. Tyvärr fick Stieg Larsson sorgligt nog inte uppleva den framgången. Han gick bort 2004 strax efter att manusen på de tre böckerna lämnats in på Norstedts Bokförlag.

2015 axlade David Lagercrantz, Stieg Larssons mantel som författare till fortsättningen på trilogin. Bokvärlden häpnade, hur vågar han, men kaxigt och med ett otroligt mod tog han sig an uppdraget.

Kritiken var enorm, detta innan han ens blivit klar med bok fyra som kom 2015. Det som inte dödar oss. Självklart kastade jag mig över boken när den kom. Jag blev väldigt imponerad över hur han klarade av att skriva vidare i Stieg Larssons anda men ändå med sina egna ord och hur varsamt han porträtterade Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist och deras fortsatta öden.

2017 kom del fem, Mannen som sökte sin skugga. En sträckläsarbok precis som del fyra. Dessa två har sålts i ca 14 miljoner ex världen över. Igår kväll läste jag ut del sex den sista boken i serien, Hon som måste dö. Lisbeth ska nu en gång för alla göra upp med sin syster Camilla (Kira) Hur det går får man läsa i boken. Men slutet är väldigt dramatiskt.

Jag tycker det är bra att det är sista boken, det går inte att vrida och vända på Salander och Blomkvist hut många gånger som helst. Cirkeln är sluten.

Skulle gärna vilja säga tack till David Lagercrantz för de läsupplevelser han gett mig och alla andra miljoner läsare för de tre sista böckerna i Millennium serien. Spännande, välskrivna. Jag bara älskar karaktären Lisbeth Salander, denna trubbiga, vrånga, skräpmatsätande whiskeydrickande, supersmarta tjej, utan henne har det nog inte blivit denna världssuccé överhuvudtaget.

David Lagercrantz blev inbjuden till Deckarfestivalen i november, men tackade tyvärr nej, eftersom det krockade med den världsturné han skulle ut på under två månader för att promota den nya boken.

Monica Gullman





Lina Wolff, Köttets tid

Lina Wolff, Foto: Gustav Bergman
En svensk skribent åker till Madrid för att få inspiration till sitt nästa projekt. I en bar träffar hon en man som tror sig vara förföljd av skaparna till en ljusskygg nätshow som han medverkat i. Han ber henne gömma honom, och i gengäld berättar han sin historia. Det blir upptakten till ett möte mellan skribenten och den diaboliska mirakelgöraren Lucia – ett möte som till slut tvingar skribenten att fatta ett ödesdigert beslut kring sin egen inre essens.

"Köttets tid" är en roman om människans behov av andlighet – dock med fötterna långt nere i en ytterst oandlig verklighets gyttja. Det är också en undersökning av köttet, kött i olika stadier, skepnader och konstellationer.
Lägg till bildtext

Lina Wolff debuterade för tio år sedan med novellsamlingen "Många människor dör som du". Den följdes av hyllade romanen "Bret Easton Ellis och de andra hundarna". För sin förra roman, "De polyglotta älskarna", fick hon Augustpriset för 2016 års bästa svenska skönlitterära bok.

Sagt om boken
"Lina Wolff fortsätter ändå att framstå som en av Sveriges just nu mest intressanta – och högst originella – författare".

Det krävs bara några få stycken för att konstatera att "Köttets tid" är en roman av just Lina Wolff. Och det beror inte främst på språket – som det annars ofta gör när en författare är lätt att identifiera – utan mer på handlingen och gestalterna, som än en gång är sådär egna, udda.

I "Köttets tid" berättar Lina Wolff om en svensk skribent, Bennedith, som just anlänt till Madrid och förefaller både färglös och riktningslös. Men, det som hade kunnat bli en ordinär roman kantrar - givetvis - ganska omgående.

Handlingen tar fart av en skum man på flykt, den obskyra nätshowen "Köttets tid" som styrs av en kortvuxen, stympad nunna, en efterhängsen svensk turist, mord, uppenbarelser, otrohet och kärlek. Det blir en skröna - med flera parallella historier - om livsval, drivkrafter, genus och makt och en utforskning av livet som en köttets eller en själens tid.

Lina Wolff är alltså tillbaka i Spanien, i hettan i landet som hon kan så väl efter att hon bodde där under många år – och också skildrade så dallrande stämningsfullt i den fantastiska romanen "Bret Easton Ellis och de andra hundarna". Hon gör det så bra att även den här boken får mig att glömma att hon är en svensk, och inte en spansk, författare.

"Köttets tid" sammanfattar vad som efter fyra böcker kan sägas vara Lina Wolffs typiska prosakonst. Det är ofta just köttigt, och vulgärt och våldsamt.

Hon framstår som så vågad och medveten, och tänjer på gränserna tills de nästan brister. Eller "nästan", för det mesta har de brustit för längesen.
Det är tätt, tätt – och fascinerande.

Som tidigare dyker hon ner till botten, till det mörkaste, smutsiga, och skriver fram romangestalter med fler osympatiska än sympatiska sidor.
Kanske är det så vi alla är? funderar jag. Det ger åtminstone effekten att hennes texter aldrig försöker vara till lags, behaga läsaren, och just därför övertygar hon så starkt.

"Köttets tid" är inte fullt så komplex och omskakande som förra romanen, Augustprisvinnaren "De polyglotta älskarna". Men Lina Wolff fortsätter ändå att framstå som en av Sveriges just nu mest intressanta – och högst originella – författare.

Lina Kalmteg
lina.kalmteg@sverigesradio.se