Det här är berättelsen om hur Nils Uddenberg blev med katt fastän han aldrig i livet hade tänkt sig att ha något husdjur. En vintermorgon satt det en, som det skulle visa sig, herrelös katt utanför sovrumsfönstret och tittade på honom med stora runda gula ögon. Sakta men säkert nästlade den sig in i hans liv.
Med mycket humor och självdistans berättar Nils Uddenberg om hur tillvaron förändrades sedan Kissen flyttat in i huset i Lund. De känslor hon väcker överraskar honom. Han blir förälskad i denna gråbrunspräckliga lilla dam, som snart också sover i hans säng om natten.
Med sin bakgrund som psykiater kan Nils Uddenberg inte låta bli att fördjupa sig i Kissens själsliv. Har den humor? Är det ens rimligt att tillskriva den mänskliga känslor? Och den kanske knepigaste frågan av alla: Är vår lilla kisse överhuvudtaget intresserad av den gemenskap med henne som vi lägger ner så mycket möda på att bygga upp?
Gästrecension av Svenarne Jansson
Under ett par kvällar har jag lyssnat till / läst Gubbe och katt – en
kärlekshistoria, av Nils Uddenberg. Författaren är läkare och docent i
psykiatri och känd för vetenskaplig litteratur av helt annan tyngd.
Här
berättar han emellertid enkelt och intagande om livet som ägare till en
katt – en situation som han alls inte valt själv från början. Det är
snarare katten som valt honom som fast punkt i tillvaron, via en
tillflykt i ett skjul i författarens trädgård i tider av höst och kyla.
Bekantskap etableras så sakta och katten – döpt till Kissen – flyttar så
småningom in i det varma och ombonade huset till ett tryggt och
komfortabelt kattliv, till ömsesidig glädje för författaren med hustru,
och katten.
Uddenberg funderar en hel del kring kommunikationen
med katten och honom; vad förstår katten och varför, samt inte minst –
hur kan han förstå Kissen – eller är det en omöjlighet? Vi får bekanta
oss med litterära namn som skrivit och tänkt kring katter – T.S. Eliot,
Doris Lessing och filosofen de Montaigne. Men den ofta återkommande
frågan – vem väljer vem i relationen katt / människa får nog inget
slutgiltigt svar.
Jag – som är Gubbe med hund, känner stor
samhörighet med Gubbe och katt. Många tankegångar är gemensamma, och
Uddenbergs stillsamma slutsatser är ofta berikande att läsa.
Sammanfattningsvis: En behaglig och anspråkslös bok som ger sin läsare
en hel del att tänka på under bekantskapen. Boken är inläst av Torsten Wahlund
Svenarne Jansson
Övriga recensioner
En fullkomligt bedårande bok som gick rakt in i hjärtat på mig. Borde nå en stor läsekrets! Skriven med väldigt mycket humor. Nils Uddenberg kan inte låta bli att fördjupa sig i kattens psyke. Boken blir ännu bättre tack vare de väldigt, väldigt fina illustrationer av Ane Gustavsson. En oemotståndlig bok om förälskelse på gamla dar. /Ingalill Mosander, SVT Gokväll
Den här lilla boken är lika bedårande som en sex veckors kattunge. Tack vare ämnet, upphovsmannen och konstnären Ane Gustavsson, vars svartgråvita akvareller ej blott är illustrationer utan konstverk i sin egen rätt. Uddenbergs beskrivning av lära kännaprocessen är oemotståndlig. Det är ju faktiskt en sorts kärlekshistoria med ingredienser mycket lika människokärlekens: Vem är detta? Tycker den om mig? Vad tänker den nu? Vad betyder det beteendet? Och så litteraturen, filosofin, etologin, vetenskapen frågeställningar framställda med mycket lätt hand. Samt humor och fantasi. /Nina Lekander, Expressen
En värmande historia. Välskriven, fyndig, rolig Gubben heter Nils Uddenberg och är docent i psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning, och vad kan väl bättre lämpa sig för livsåskådande essäer än mötet mellan en gubbe och en katt? Liksom småskrockande och inte så lite rörande berättar Uddenberg om sin Kissen - som aldrig får något annat namn, även om husse funderar mycket på vad den skulle kunna heta. Och någonstans möts de två i en sorts outsiderskap; att vilja vara med men vägra inlemmas. /Ingrid Bosseldal, Göteborgs-Posten.
"Med Uddenbergs kåserande ton och mjuka, luddiga illustrationer av Ane Gustavsson blir boken rar läsning." /Elise Karlsson, Svenska Dagbladet
En oemotståndlig bok ... Boken berikas av illustratören Ane Gustavssons fantastiska svartgråvita akvareller som var och en är finstämda små konstverk ... Här följer vi Uddenbergs humoristiska och filosofiska funderingar över kattens själsliv genom sin älskade Kissen. Texten är njutbar med ett enkelt språk och gripande små anekdoter...Uddenberg psykologiserar på ett varmt och medvetet sätt över olika katters personligheter och hur vi förmänskligar dess beteende. ... Denna bokkaramell blir en fin julklapp till alla kattälskare och alla andra som ännu inte lärt sig att tycka om katter. /Lisbeth Antonsson, Östgöta Correspondenten
Fullständigt underbar läsning. Lite kunskap och bildning på köpet. Full av iakttagelser. Han frågar sig: är det jag som äger katten eller är det katten som äger mig? /Carin Mannheimer, P4 Mannheimer & Tengby
Att ha ett husdjur påverkar människans liv, det är inte tu tal om den saken. Det är just det som Nils Uddenberg på ett inkännande sätt berättar i sin bok. Inget gulligull, men kärlek, omtanke och ömsesidigt beroende.Ane Gustavssons inspirerade illustrationer bidrar till att det här kan bli en favorit i bokhyllan. ... Med den bakgrunden för han långa och intressanta resonemang kring det som kan tänkas ske i kattens värld, i kattens själsliv. Det blir aldrig trist och tradigt. Bara inspirerande och det ger upphov till nya tankar. ... För en kattälskare är det bara att njuta. Men kanske den här boken är ännu bättre för någon av alla de katthatare som det finns så gott om. /Christina Flodman, Nerikes Allehanda
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar