Jens Lapidus: VIP-rummet

Foto Anna-Lena Ahlström

Möt Teddy och Emelie, ett omaka radarpar med kass personkemi.
Teddy har bestämt sig: han är färdig med brott efter åtta år på anstalt. Men han har inte en krona på fickan, Arbetsförmedlingen är ett skämt och han sover på sin syrras soffa. Läget blir akut när en indrivare hör av sig och kräver pengar.

Emelie är påläggskalv på advokatfirman Leijon, en boutiquebyrå i Londonklass. Men en framgångsrik karriär känns avlägsen och extremt svåruppnåelig.

Så ger en av byråns delägare henne ett oväntat uppdrag. Ett uppdrag som hon inser att hon varken kan eller får tacka nej till. Tillsammans med Teddy ska hon ta reda på vad som har hänt den försvunne Philip Schale: investerare och jättestekare med en meritförteckning som blir märkligare ju djupare de gräver.

Emelie vill upp och Teddy vill bli av med sina skulder. Hon har valts för att hon är kompetent och plikttrogen, han har valts för att ... ja, varför? Uppdragsgivaren vet något om Teddy som ingen annan känner till.

Och kidnapparnas tålamod rinner undan som sand i ett timglas.

Vip-rummet är den första delen i en ny serie av Jens Lapidus, som efter Snabba cash, Aldrig fucka upp och Livet deluxe är en av Sveriges mest lästa och uppburna kriminalförfattare.

Recensioner
Jens Lapidus drar ner byxorna på Philip Schale, överklassonen. Vad gör denne Philip i sin extralägenhet, då han inte investerar, tjänar en massa pengar, vistas på Stureplans restauranger, eller – som nu – är kidnappad? Boken handlar om kidnappningsdramat, Philip Schale och hans oroliga familj. Men i fokus står också de två personer som har att lösa gåtan kring kidnappningen. Det är det något omaka paret Teddy och Emelie, han nyutsläppt kriminell, hon jurist på en ansedd byrå, med affärsjuridik som specialitet. Mitt i deckarromanen finns relationerna och människoporträtten, möten och spänningar, kärlek och hat. Så är det alltid i Lapidus böcker, men denna gång kan jag se mer av kärlek än hat. Den nya boken om Vip-rummet innehåller mindre av rått våld mellan gängmotståndare som i Snabba Cash-trilogin. Författaren vill till och med få oss att förstå Philips perversitet. Men visst finns det mord och misshandelsscener i kidnappningsdramat. Och skarpa klasskillnader mellan fattiga och rika. Men trådarna går ihop och läsaren får klart för sig kopplingarna mellan Stureplanarna och de öppet kriminellt belastade. Här ligger Jens Lapidus styrka, som jag ser det. Han har genom sitt vardagliga yrke som advokat skaffat sig en unik inblick i de två undervärldarna, till synes en övervärld och en undre värld. Skenet bedrar.

Efter 460 sidors läsning, längtar man efter fortsättningen. Språket är fantastiskt. Författaren har utlovat uppföljare. Särskilt spänd är jag på om vi åter skall få träffa Sara, den unga kvinna som börjat rota på egen hand och blivit mycket uppskrämd.

/Ingalill Eriksson
2014-06-30