tisdag 29 augusti 2017

Elin Olofsson, Krokas


I september 1949 kommer den unga tyska kvinnan Uli Hartmann till Krokoms tågstation. På sig har hon en kappa som hon stulit av sin tidigare arbetsgivare Fru Cederstam och med sig har hon en bunt brev. Alla breven är skrivna av en Elsa Pettersson, som enligt adressen ska finnas någonstans i Krokom. Uli tänker leta reda på Elsa för att få veta vad som egentligen hände mellan henne och Ulis älskare Hansi, som deserterade och dog i Norge under kriget.

Samtidigt står Elsa Pettersson i lanthandeln där hon arbetar och packar varor åt kunderna. Hon grubblar över hur hon ska göra sig av med den stora hemlighet som hotar hela hennes tillvaro.

När de två kvinnorna möts förändras livet för alltid.

Krokas är en roman om kärlek och ensamhet, om hemligheter och oväntad vänskap i efterkrigstidens Sverige.

Monica Gullman har läst Krokas,

Detta är Elin Olofssons fjärde roman. Som de tre tidigare utspelas denna i Norrland, närmare bestämt i Krokom ett litet samhälle i Jämtland.

Året är 1949. Dit kommer den tyska kvinnan Uli Hartman med tåg, hon har kommit över brev till sin fästman, Hansi, som skrivits av en viss Elsa Pettersson. Elsa arbetar i ortens diversehandel, hos Herr Forsén. När de två kvinnorna träffas förändras deras liv för alltid.

Hansi, Johann Becker som är soldat i Hitlers armé, passerade Krokom med tåg och kastade då ut en lapp med sitt namn, Elsa tog upp den och de började lite tafatt skriva till varandra. 

Uli hade fått ett brev i Tyskland att Hansi är död, drunknad. Hon vill veta vad som hände med Hansi och varför Elsa skrivit till honom. 

Elsa har en hemlighet som hon börjar få svårt att hantera. Uli har också en hemlighet. När ”hästarna” börjar leva om i hennes kropp tappar hon vett och sans. Full fart eller stilla och förr eller senare
förstör hon allt för sig och andra, så är hennes diagnos.

Elin Olofsson berättar denna historia med sitt unika och lite speciella språk, varsamt men ändå mustigt, tränger hon in i kvinnornas gemensamma historia (som är Hansi). 

Elin Olofsson har i sitt författarskap, 
lite av Torgny Lindgren,
lite av Kerstin Ekman och
lite av Sara Lidman.

Jag berörs och gråter över Uli Hartmans öde och Elsa Pettersson, allt de vill är att hjälpa en människa och det är gott nog.

Boken borde bli nominerad till Augustpriset i höst. Den är också med i Låna & Läs 2017/18
Så bra läsning

Monica Gullman
Vängåvans kulturtant


Elin Olofsson bor i Östersund och Offerdal i Jämtland. Hon debuterade 2013 med romanen Då tänker jag på Sigrid och året därpå kom Till flickorna i sjön, för vilken hon bland annat nominerades till Studieförbundet Vuxenskolans författarpris. I januari 2016 kom hennes tredje roman, Gånglåt, där hon fortsätter att skriva om liv och villkor för kvinnor på landsbygden. Elin Olofsson är också krönikör i Östersunds-Posten.

Elin Olofsson (t.h.) tillsammans med Anita Jacobson på Höstbokfestivalen 2014

Elin Olofsson fick mycket bra recensioner för sin debutbok, Då tänker jag på Sigrid, som kom 2013. Uppföljaren blev Till flickorna i sjön, som kom 2014. Om den boken skrev Yukiko Duke i tidningen Vi Läser, ”En strålande roman om vårt behov av ett sammanhang.”

Inga kommentarer: