Bengt Ohlsson, Drick värmen ur min hand

Martin lever ett liv som egentligen är helt okej. Han är i yngre medelåldern och jobbar som socialarbetare på Sexköparsektionen, han åker ut med poliser och gör tillslag på bordeller i Stockholm. Han bor på Södermalm med sin fru Ellen och sin tonårsdotter Maja. Han har rentav skrivit några monologer som han har fått uppförda, även om det var längesen. Han är förälskad i en yngre polis, och är plågsamt medveten om att han aldrig kommer att göra något åt det.

När en av hans klienter hamnar på sjukhus efter ett självmordsförsök blir han övertalad att ta hand om klientens hund Rulle. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men i mötet med hundens villkorslösa kärlek sätter sig starka och oväntade känslor i rörelse inom Martin.

Drick värmen ur min hand är en vemodig berättelse om en man som börjar ompröva de flesta av sina relationer och så sakteliga inser vidden av sin ensamhet, mitt i en Stockholmsvardag som sjuder av mingel, teaterpremiärer och parmiddagar.


Recension, 2016-10-31
Bengt Ohlsson, belönades 2004 med Augustpriset för sin bok, Gregorius.
Han skriver också dramatik och är sedan 1988 en uppskattad krönikör i Dagens Nyheter.
Här kommer nu hans nya bok, Drick värmen ur min hand.
En märklig titel, som inte har någon direkt koppling till boken.

Martin har varit gift med Ellen i femton år, de har en tonårsdotter, Maja. Äktenskapet är väl sådär, glädjen och passionen saknas. Han anpassar sig efter Ellens sinnesstämningar, när hon har den där rynkan mellan ögonen eller kniper ihop läpparna till ett streck vet han att han ska dra sig undan för att undvika den kommande konflikten och hennes missnöje. Ellen har en regel, ingen får bestämma något på egen hand, allt ska förhandlas inom familjen,

Martin arbetar som Socialarbetare på Sexköparsektionen. Han åker med polisen när det ska göras tillslag på bordeller i Stockholm. Han är i hemlighet förälskad i Zerya, en 15 år yngre polis och kollega. När en av hans klienter försöker begå självmord blir han övertalad av mannen hustru att ta hand om deras hund Rulle. Hon orkar inte i nuläget själv, hon ger hunden till Martin. Motvilligt tar han hunden med sig hem. Han har för första gången fattat ett beslut utanför Ellens regel att allt ska förhandlas inom familjen. Naturligtvis får detta konsekvenser men Martin står på sig, Rulle blir kvar. Hans liv förändras, hundens villkorslösa kärlek får honom att inse hur ensam han varit trots familj, jobbet, teaterbesöken och parmiddagarna. Han ägnar sig mer och mer åt Rulle, går timslånga promenader, njuter av samspelet mellan hund och människa. Men säg den lycka som varar för evigt...

En ömsint och vemodig bok så vackert skrivet, jag sträckläste den, det tog en dag.

Jag ger Bengt Ohlsson 4+ av 5 i betyg

Monica, Vängåvans kulturtant.