Ester Nilsson är 31. Hon är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag i juni får hon ett samtal med en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen.
Från och med nu ska återstoden av hennes tillvaro hänga samman med detta till sin avsikt helt oskyldiga samtal. Knappast något som senare sker skulle ha haft samma inverkan utan den händelsekedja som nu sätts igång.
Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkelhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.
Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur villiga vi är att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade.
Motiveringen till nomineringen som Bästa svenska skönlitterära bok 2013.
Motiveringen lyder:
"Subjekt, predikat, objekt. Syntaxen må vara simpel, men Lena Andersson ger språkets vanligaste kärleksförklaring en betydelsefull inre grammatik. Romanen Egenmäktigt förfarande är en allvarsam lek där Ester och Hugo möts i ett tidlöst drama om passion och makt, frihet och förnuft, som författaren inte bara gestaltar utan rentav dissekerar. Med kärv humor och enastående precision blottlägger Lena Andersson förälskelsens systematiska självbedrägeri".
Recensioner
Stilen är tidlös, exakt och lätt - korsar Söderbergs molande kärlekssorg med Gun-Britt Sundströms klara ironi - och just denna koncentration gör boken till en av de tyngre i höst. Jag läste den i ett svep, så förtjust som man bara kan bli när en roman hittar helt rätt. Det är grymt men också grymt roligt, en glasklar redogörelse för hoppets lust och själens obotliga ensamhet som Lena Andersson funnit en perfekt form för Egenmäktigt förfarande kommer med all säkerhet och med all rätt att innebära Lena Anderssons verkliga genombrott också som romanförfattare. /Daniel Sandström, Svenska Dagbladet
-
Jag tror inte jag har gjort så många förstreckningar i marginalen av en bok sedan jag läste Stendhals Om kärleken. /Nils Schwartz, Dagens Nyheter
-
Det resonemang som förs är så intressant, Anderssons hantering av problematiken bitvis så briljant, att jag utan svårighet accepterar hennes premisser. Hon närmar sig i denna bok eviga frågor om kärlek och frihet med en språklig lätthet, en glimt av humor och distans mitt i svärtan, som ger framställningen en oerhörd lyster. /Jens Liljestrand, Expressen
-
Anderssons roman är utmärkt. Ja, rent av älskvärd. /John Sjögren, Upsala Nya Tidning
-
"Det har gjorts tusentals romaner om kärlek det här är en av de bättre jag har läst Man ska läsa den här om man är kär, har varit kär eller planerar att bli kär. Om man är olyckligt kär så känner man igen sig och känner sig lite mindre ensam, och har man ett lyckligt förhållande så blir man nog extra tacksam efter att ha läst denna bok. /Tara Moshizi, Gokväll SvT
-
Lena Andersson har skrivit en briljant, rakknivsvass roman om kärlek. Hon är obarmhärtig i sin klarsyn, visar hur vi ljuger för oss själva i vår önskan att bli älskade. /Inglill Mosander, Aftonbladet
-
Egenmäktigt förfarande utvecklas till en järngrå, komedi. Byggd av den sorts humor där en person helt låst i sig själv, klampar in i en situation där en lika låst person befinner sig helt upptagen av sina agenda och så försöker båda fejka att de lyssnar. John Cleese kan göra det där när han full av raseri träder in i ett rum, och sedan tror att det inte märks. Läs den, du kommer känna igen dig, och alla du känner. /Jenny Teleman, Kulturnytt
-
Jag skrattar högt flera gånger. Högst skrattar jag åt personteckningen av Hugo Rask, en riktig uppblåst narcissist Jag skrattar också, lätt kvidande, åt de situationer som man så väl känner igen sig i, när någon har ens hjärta i klorna. /Kristian Ekenberg, Arbetarbladet
-
Apropå intelligent. Nog tusan måste det vara Lena Anderssons mellannamn? Hon är känd som offentlighetens skarpaste analytiker av politik och kulturella fenomen, men i nya romanen Egenmäktigt förfarande handlar det om kärlek ett ämne så konventionellt att det i sammanhanget framstår som genialt ... Hennes essäroman är en obehagligt klarsynt dissektion av kärlekens snåriga psykologi. /Jenny Lindh, M Magasin
- 2014-03-25, Svenarne Jansson
Jag har med behållning och en hel del förvåning läst/lyssnat på Lena Anderssons utmärkta roman Egenmäktigt förfarande.
Den är sannerligen inte lik något annat jag läst.
Huvudpersonen Ester Nilsson är poet, skribent och allmänt sätt en mycket intelligent, rationell och klarsynt person. Hon lever lugnt och stilla i relation med en man och om det berättas inte särskilt mycket.
En dag blir hon ombedd att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask, berömdhet med ett hyfsat hov av beundrare och jasägare omkring sig.
Konstnären sitter i publiken vid föreläsningen, blir överväldigad över Esters analys och tolkning. De möts efter avslutningen och från och med där börjar kärlekshistorien mellan Ester och Hugo. Hennes kärlek blir heltäckande och fullkomlig, hans lite mer till och från, total emellanåt, ljummen till stora delar och inte så sällan helt frånvarande. Med en tydlighet, konsekvens och glasklar rationalitet arbetar hon på att få kärleken dem emellan att fungera.
Eftersom hennes kärlek till Hugo är så självklar och levande i var stund, är det förvånande – nästan skrämmande - hur enkelt, kyligt och självklart hon gör slut med sin gamla relation. Det tar inte många rader och spills inga tårar – snabbt avklarat kan Ester med sin nyvunna frihet arbeta vidare på kärleksprojektet Hugo.
Lätt är det inte. Hugo framstår varefter berättelsen framskrider som en inte särskilt trevlig person. Ambivalent, lättpåverkad av andra och bitvis hemlighetsfull – en motsats till Esters direkta, precisa och framåtsträvande kärleksarbete.
I boken spelar Väninnekören en roll som påhejare, alternativt varningsklocka under det vindlande och snåriga resan.
Berättelsen förs framåt med stor konsekvens och tydlighet. Jag har sällan följt en relationsberättelse med sådant intresse och det beror till stor del på Lena Anderssons sätt att beskriva och ta sig an både självklarheter och det oöverstigliga.
Boken är inläst av författaren själv med utmärkt resultat. Något annat var nog knappast att vänta.
© Svenarne Jansson
Bokens Afton
Lena Andersson kommer som gäst på Bokens Afton den 2 april.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar