Monica Gullman har läst Katarina Vikströms senaste bok.Jag läser sakta och njuter av det fina språket. Jag hummar, ler, igenkänningsfaktorn är stor. Klumpen i halsen, tillkortakommanden och att inte räcka till, inte duga men ändå känslan av att jag gör så gott jag kan efter min egen förmåga är en del av mig precis som Katarinas i boken.
Så blixtrar texten till, och jag tänker, Ojdå! så bra skrivet.
Breven till mormor Berta och första barnbarnet Tyra, det skiljer 100 år emellan dem. Breven återkommer i boken, tänkvärda funderingar om det liv som varit (Berta) och det liv som Tyra har framför sig.
Kärleken till de sina genomsyrar texterna. Den demente fadern, barnen och barnbarnen, den fyrbente vännen som börjar bli gammal.
Katarina Vikström är journalist och krönikör på Sundsvalls Tidning och Mittmedia. Hon har tidigare gett ut krönikesamlingen "Ömtåligt Gods".
Må du fortsätta skriva på ditt varsamma språk Katarina, så ska jag fortsätta läsa ALLA dina texter.
Den får 5/5 i betyg av mig.
Monica Gullman Vängåvans kulturtant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar