Monica Gullman har läst tre av vårens böcker

Maria Ernestam är en av mina favoritförfattare. Hon skriver om kärlek och svartsjuka, om vänskap och svek. Hon fångar in läsaren med sitt eget unika språk. Hennes psykologiska relationsromaner har översatts till många språk. Hon har legat på topplistorna i Tyskland, Taiwan och älskas särskilt i Frankrike där hon tilldelats flera litterära priser.

Den Sårade pianisten är hennes åttonde roman.

Boken handlar om Veronica och Marieke. De har varit vänner sedan de var små. Så dör Veronicas moster Klara, en person som tagit hand om Veronica under hela hennes uppväxt. De upptäcker att Klara haft ett annat liv också och de ger sig ut på en resa i Klaras fotspår, en resa som tar dem till Langkawi i nordvästra Malaysia och San Francisco. Deras egen vänskap sätts på hårda prov, en kedja av händelser förändrar vänskapen och livet tar en ny vändning för dem båda.

Så suveränt bra skildrat av Maria Ernestam. Den får 4/5 i betyg


Liane Moriarty, född 1966, bor i Sidney, Australien med sin familj. Hon fick sitt genombrott med boken Öppnas i händelser av min död, en bok som sålts i mer än två miljoner ex världen över. Den har legat på New Yorks bästsäljarlista i över ett år. Boken ligger också på den svenska pockettopplistan sedan månader tillbaka.

Hennes nya bok Stora små lögner är en ny bladvändare på 440 sidor. Villaförorten Pirriwee är vid första anblick en välmående och sömning idyll. Men under ytan kokar det. Madeleine och Celeste är grannar och bästa vänner. Deras barn går i samma förskoleklass. Så flyttar den ensamstående mamman Jane till samhället med sin son Ziggy. Hon blir kyligt bemött av de andra överklassmammorna, men Madeleine tar hand om henne och hjälper henne till rätta. Så börjar idyllen sakta krackelera, intrigerna blir värre och värre, som läsare förstår man att snart brister allt.

Jag är helt uppfylld av karaktärerna i boken, så olika och unika var och en för sig, onda som goda. Det går inte att lägga boken åt sidan, den måste sträckläsas.

Den får 4/5 i betyg

Vibeke Olsson skrev sin första bok som 17-åring, en ungdomsroman, Ulrike och kriget. Hon har skrivit ett 20-tal historiska romaner.

Hennes fem böcker om Bricken på Svartvik har fått flera utmärkelser, Lars Ahlin priset 2016 och Ivar Lo- priset 2016, ett av Sveriges största litterära priser.

Vibekes nya bok, Drömmen om Elim” utspelar sig i en av alla frikyrkoförsamlingar i Sverige på 80-talet. Elim-församlingen på Östermalm i Stockholm är öppen för alla oavsett religiös tillhörighet. Alla välkomnas in i värmen, får en kopp kaffe och en kanelbulle eller en tallrik värmande soppa. Alla arbetar ideellt utom Andreas som är pastor och anställd av församlingen. Han tycker att alla som kommer ska få hjälp och omvårdnad. Medan andra som Simon och Kicki tycker att det börjar gå för långt. ”Börjar inte församlingen att likna ett psyksjukhus?"

Boken handlar om människors lika värde, men också hur man måste ta tag i sina egna liv. För att hjälpa människor i nöd måste man må bra i sig själv. Detta skriver Vibeke väldigt bra om i boken.

Den får 4/5 i betyg